Tillökningsbloggen

En viktig rapport:

2012-03-06T23:09:00.004+01:00

Då var jag ju nere på det antal kilo jag vägde när Gunnar hamnade i magen. Och nåt kilo till. Men nu börjar det bli lite segt... Jag har förvisso fuskat med crosstrainern i samband med flytt och förkylning. Men jag har varit väldigt duktig med sockret. Jag tagit en och annan sån där bar. Så visar det sig att det är mest socker i dom. BAJS!!!! Men jag har nu gjort egna. Mycket godare, billigare, ekologiska och nyttigare! Recept:

200 gram sötmandel

200 gram hasselnötter

200 gram valnötter

100 gram cachewnötter

1 dl sesamfrön

2 dl hirsflingor

1 dl kokos

1 dl russin

2 dl klippta fikon

Blötlägg russin och fikon i 2 dl hett vatten.

Rosta resten i 10 minuter på långpannan i 200 grader i ugnen.

Mixa ihop allt, inkl blötläggningsvatten. Kanske får du ha lite extra vatten. Det hela ska vara en lättformad massa. Platta ut på bakplåtspapper och skär i 40 bars.

Det blir rätt mycket och man kan nog med fördel halvera receptet...

Så här ser min mage ut nu:

(Karin a.k.a. Hängbuken)

29 kilo mindre än innan Gunnar föddes. 13 kilo kvar. Jag kommer i fler och fler gamla kläder. Nej, det sitter inte värst snyggt. Magen är lite lös... Mycket skinn... Och det kommer inte se bättre ut ju mer jag går ner... Men det gör INGET!! Utseendet är inte det viktiga. Framför allt ger jag fasiken i om det väller över brallorna. Jag har helt enkelt viktigare saker att tänka på. Men jag vill inte vara överviktig, av hälsoskäl.

Hur man ser ut spelar ingen roll när man vet att ens urgulliga ungar vuxit i magen. Den hade gärna fått hänga till knäna om det behövts. Får man såna här godingar så är det värt det!

Mysigt med heltäckningsmatta!!! Nja... Men schysst att lära sig krypa på. Inte lika schysst att kräkas eller kissa på... Men den ska ut snart...

kvällens händelser...

2012-03-02T00:03:00.002+01:00

Gulle-Gunnar med dom små risgrynen.

Vi har en prao-elev i familjen den här veckan. Min 13-åriga kusin. Han gillar att spela schack och ta hand om barnen. Här kombinerar vi hans intressen...

Gunnar är glad för att morsan nyss spöat sin motståndare.

När man kryper baklänges kan man hamna på dom mest konstiga ställen. Tur bara att jag hittade honom i tid här. Annars hade jag fått leta... Gunnar själv tar det hela med ro.

matlista för en matglad...

2012-03-01T20:45:00.003+01:00

Idag har Gunnar ätit:

Gröt på 1 dl gryn (hirs, majs, havre) + 2 msk smör och lite mjölk

Bröstmjölk

Pasta och broccoli i ostsås, en burk

Bröstmjölk

1 potatis, 3 fiskbullar, 1 msk olivolja, 2 msk päronpuré, ihopmixat

Bröstmjölk

1 bananpannkaka och päronpuré med äppeljos

2 smörgåsrån med smör

Bröstmjölk.

Den här ungen är helt galen i mat. Allt är gott!!! Vi har fått lite bassning för att han går upp för lite i vikt. Men dom senaste två veckorna hade han gått upp 300 gram, i stället för 60 gram som han gick upp de tre föregående veckorna.

Men Gunnar är så sjukt duktig på att äta. Kladdar minimalt, gapar åt allt, plockar i sig mackor, kex, majskrokar själv. Vet inte hur era 6-månadersbebisar har ätit, Elna var i alla fall INTE så här duktig.

Och visst börjar han bli lite rundare om kinderna... Härligt!!!

Underbar vår hos familjen Svensson...

2012-02-28T21:18:00.003+01:00

Nu har vi passerat gränsen för Svensson. I lördags satt jag och Rikard i vår nya (fast begagnade) divansoffa från IKEA. Det var melodifestival, chips och öl framför nya tv:n. Och jag har inget att säga till mitt försvar. Och jävlar, vad gött det var!!! Jag skippade chipsen dock... Men vilken nice soffa vi har skaffat! Och så skaffade vi en till. Bäddsoffa i plych. Två begagnade soffor i perfekt skick, 5 resp. 3 år. Nypris 11000 resp. 6000. Nu 2000 resp. 450... I LOVE BLOCKET...

Och nu är det vår!!!

Elna, jag och Gunnar tog vägen över ängen till mormor och morfar och fikade i deras växthus. Vårt hus här i bakgrunden.

Någon är sjukt lik pappa...

Gulle myser i selen.

Elna kollar på hönorna.

Fina och glada i solen.

Här är vi hemma i vår trädgård. Elna behöver en ny gunga...

Flygbild på vårt hus 1966, tavlan ingick i köpet och har nu hedersplats...

Och nu kryper Gunnar! Lycklig är han för det, trots att det går baklänges...

Nån gång ska jag slänga in en magbild också... 12-13 kilo kvar nu. Av 42... Det känns väldigt bra!

kommentarer

2012-02-25T22:58:00.003+01:00

Jag undrar om det är problem att kommentera sidan??? Jag får flera kommentarer på inläggen på facebook, men inte mycket här. Vet att detvarit problem innan. Jag har trots allt runt 4000 läsare i månaden. Om nån försöker kommentera här men inte lyckas och samtidigt är fb-polare med mig så kan ni väl hojta där att det är problem. I annat fall: kommentera mera!!!

Fredagkväll och alla är lediga!!!!!

2012-02-24T20:32:00.003+01:00

För en gångs skull är hela familjen ledig. Rikard jobbar ofta fredagkvällar annars. Men idag har han fått för sig att han ska göra hemgjord pasta. Elna kollar på Emil och Gunnar sover... Igår var det kommunfullmäktigemöte. Jag, Rikard och Gunnar var med. Efteråt var Rikard och Gunnar så här glada..:

Igår invigde vi altanen. Det var 22 grader där runt lunch. Underbart! En riktig pensionärskuvös! Vi ska måla den framöver. Nu är den gul och orange. Passar bra att placera våra 60-70-talstextilier där. Gunnar och jag står och småpratar framför en retro bonad:

Här är en detaljbild från hallen:

Elna och Gunnar leker så mycket nu. Dom har verkligen roligt med varandra. Här har hon bäddat ner honom i sängen:

Gulle-Gunnar!!!

Och Gulle-Elna! I vårt sovrum, ännu utan tapeter...

Helgens projekt är att få ordning på nedervåningen. På söndag har vi bottenplansinvigning!!!

Hahaha-hall!!!

2012-02-19T23:33:00.003+01:00

Helgens projekt är klart. Hallen!!

Före:

Efter:

Nymålat tak och nymålade vävtapeter i grått. Jag har inte orkat plocka undan allt inför fotograferingen och synar man noga kan man nog hitta nån bit maskeringstejp kvar. Jag har dessutom byggt hallmöbeln med hyllsystem och bänk med inbyggd skohylla. Det är upplagt för en ordningssam hall här! Varje grön låda har bestämt innehåll: barnens tjocktröjor, vuxenmössor osv...

Nästa steg är att göra i ordning i vardagsrummet. Vi har i alla fall fått upp den snygga tapeten... (ps. det är inte jag som håller upp nån slags sexleksak framför kameran, det är handtaget till crosstrainern...)

Gunnar blir trött av renoveringsarbetet... Somnar gott mot mammas sketna jobbarskjorta.

Lite om huset igen då...

2012-02-15T20:59:00.004+01:00

Ungefär så här kul ser vårt hus ut i gråväder och nysnö.

Garaget med den fantastiska verkstan. Mitt andra hem...

Liten del av trädgården, den välfylda redskapsboden och omgivningarna.

Glad Gunnar med banan runt munnen....

Fotosession Elnas rum!

Elnas rum före:

Sovalkoven var egentligen rätt kul, hade man haft en stor säng som täckt alla olika tapeterna och tapetsläpp så hade vi bara kunnat målat väven. Nu fick vi ta bort, spackla och fixa med lister och sånt för att snygga till det. Under heltäckningsmattan fanns ett jättefint trägolv. Visserligen ett undergolv. Men väldigt fin kvalitet, som allt annat här i huset.

Jag tror dom bytt tapeter väldigt ofta. Denna svart-gröna var i ett hörn där det stått ett stort skåp. Lägg märke till taket.

Elnas rum efter:

Vitmålat tak, vitmålade väggar, en fin tapet på ett par väggar och så ett gråmålat trägolv.

Elnas nya lampa. "HAVREFRAS!" utbrast hon lyckligt när hon såg den... Hon älskar sitt rum. Hon vill leka där jämt! Men sover gör hon i vårt ickeklara sovrum. Det är bara mysigt, tycker vi!

Vi har renoverat sen 1:a. Vi flyttade in den 4:e februari. Allt vi gjort är:

-Målat träpanel i taket i kök, hall, sovrum och Elnas rum,

-Tapetserat två vardagsrum, köket och Elnas rum.

-Tagit ut två heltäckningsmattor och målat ett brädgolv som låg under i Elnas rum. Lagt in ett laminatgolv i sovrummet.

-Målat kakel i köket.

-Byggt hallmöbel.

-Snickrat hyllor.

Och så inrett lite hit och dit... Och flyttat och städat och passat barn... Men vi har fått fantastisk hjälp med ALLT!!! Barnvakt, flytt, flyttstäd och husfix. Man märker vilka fantastiska vänner och familj man har i såna här lägen...

Vi känner oss sjukt nöjda med allt!!! Liiiiite mer tid hade varit fint dock. Vi hinner knappt sitta ner...

Nu var det väl dags för ett inlägg va?

2012-02-14T23:44:00.003+01:00

Jag har inte vågat lägga in nåt innan för jag har inte kunnat lägga in bilder. Och jag känner lite att det kanske är det man mest vill åt just nu..? Men nu har jag lokaliserat överföringskabeln och då kan jag erbjuda en liten titt på huset... Vi börjar med köket:

Här står Mrs Husägare och monterar en IKEA-pall i köket så att:

Mr. Husägare ska kunna börja måla taken!

Köksväggen med fina hyllorna. inte helt klart, men nästan... Jag älskar tapeterna! Och våra fian saker! Och vitmålad panel i taket blev superbra. Det blev liksom en meter högre i tak...

Kaklet målade jag vitt. Det blidde också snyggt! Och en av mina REDA-hyllor passar fint. Fick med den trevliga inflyttningspresenten: en nytillverkad (japansk) kaffetratt.

Nästa fotosession blir nog Elnas rum som blev så jädra najs!! Måste bara städa lite där först efter våra gäster som sovit där...

Idag blir Gunnar ett halvår!!! Det firade han med att få en bitring med Lille Skutt att sätta sina alldeles nya små risgryn i. Två på gång och två som redan sticker upp lite. Sex månader och fyra tänder. Tycker gott han kunde väntat lite... Det tycker mina bröst också...

So long! (Nu lovar jag att vara lite bättre på bloggen...)

Idag blir vi...

2012-01-31T08:58:00.002+01:00

...HUSÄGARE!!!!! Ska fota lite idag och lägga upp bilder på våran kåk...

Fullt ös --> medvetslös!

2012-01-24T21:59:00.003+01:00

Det går bra nu. Kompis, det går bra nu. Eller nu kanske vi inte ska överdriva. Men det är under kontroll... Flytt, jobb, dagis (förlåt; förskola), viktminskning...

Packar en del. Inte så himla mycket kvar, tror jag. Det tror man alltid, så står man där med skägget i brevlådan och har ropat hej till trollet i farstun... Alltså, det blir alltid mer än man tror på slutet.

Jobbet går fint! Kul elever och bra kollegor och så får jag ju snickra lite då och då... Underbart!

Dagis (förlåt; förskolan) går också fint. Elna berättar inte jättemycket om dagis, men är glad när man hämtar och lämnar. Men idag sa hon "Anton är ledsen på dagis mamma! Jag puttade honom. Man får inte putta, men Elna ville putta honom. Malin sa: Inte putta Anton, så får man inte göra! Men Elna ville ju putta!" Hmm, skvallra på sig själv liksom...

Och så vikten då... -6,2 kilo på tre veckor. GÖTT!!! Trots förkylning, som gjort att jag fått ligga lite lågt med crosstrainern.

Och här bjussar jag på en sovbild... (tack Rikard, jag har aldrig tidigare sett nån bild på mig när jag sover...)

Nu ska jag gå och lägga mig bredvid mina små sötingar.

Bra dag...

2012-01-16T22:58:00.003+01:00

Om helgen var stormig så har denna eftermiddag och kväll gått desto bättre. Elna är en klippa! Rolig, snäll och glad. Hon är så klart fantastisk även när hon är ledsen och arg. Men det är mycket trevligare att se henne vara nöjd med tillvaron än när allting blir till strider och misslyckanden.

Dagens Elna-citat:

-Ååååh älskade lilla Gunnar! Haft det idag då?? Varit bra? Titta mamma, han gillar mig. Söta lilla bebis. Min lillebror!

Man bara dör ju. Det som jag var mest orolig för inför med att bli tvåbarnsmamma var att jag inte visst hur jag skulle kunna ta om Elna skulle tycka illa om sin bror (som jag gjorde med min lillasyster). Jag hade inte behövt oroa mig.

Idag vid läggdags gick allt jättebra, ända tills Elna upptäckte att vi plockat ner tavlor från väggarna i sovrummet:

-Men mamma Karin! Var är alla tavlorna??? Min Elna-tavla, var är den?

-Den är nerpackad, vi hänger upp den när vi flyttat, i ditt nya rum.

-NEJ DUMMA! Ha den nu!! Elna vill pilla på den!!!

Vet inte vilken tavla hon menade. Och alla tavlor har hängt så högt att hon inte kunnat pilla på dom... Men det var inte okej att ta ner dom...

Eftersom jag inte kommit igång med min inredningsblogg ännu så kommer här ett smakprov på tapeten på fondväggen i Elnas rum:

Det blir snyggt, tror vi!

Denna veckan!

2012-01-15T22:29:00.002+01:00

Jag förstod att det skulle bli jobbigt när allt satte igång. Men inte på detta sättet. Jobbet går prima. Gunnar äter mat, gröt och ammas. Han är mätt och jag har ingen mjölkstockning. Rikard kör runt på fru och barn och gör det utan gnäll. Vi har packat ganska många kartonger. Elnas dagisinskolning har gått fantastiskt bra. Hon trivs bra verkar det som. MEN hemma är Elna som en furie. ALLT är fel... En reaktion på allt nytt, skulle jag tro. Barn i 2,5-årsåldern är känsliga. Om vi umgås vid matbordet eller ska ut och leka eller vid läggdags så bryter hon ihop över något varannan minut. Jag skojar inte. Det är så! Mest skrik som NEJ, JAG VILL INTE, DUMMA MAMMA och sånt. Det är jobbigt att se henne. Hon är helt klart påverkad av allt nytt. Vi kan bara hålla om henne. Finnas kvar. Curla lite extra. Och ha tålamod... Tålamod......

Förresten har jag gått ner 4 kilo på 2 veckor. Det känns skönt! Och jag är stolt över mig själv för att jag inte har fuskat en enda dag. Jag kör inte 59 minuter utan 60! Jag tar inte en halv pepparkaka till kaffet, jag tar INGEN! Inget fusk tolereras! Och idag gick jag två varv runt sjön. Jag kände mig så lätt!! Det gick så fort. Och om det sitter i skallen eller i kroppen vet jag inte, men det spelar ju ingen roll. Det är sköntsköntskönt!!! Bara 19,5 kilo kvar... Tålamod... Tålamod.....

På ICA.

2012-01-11T22:12:00.002+01:00

Låt mig ALDRIG gå till ICA, iklädd mjukisbrallor och med extremt flottigt hår med mina stackars barn.

Låt mig ALDRIG skrika till mina barn att dom är dumma i huvudet. Att dom ska fan få lämna tillbaka varenda julklapp. Att nu är mamma snäll och köper mat och ungarna är otacksamma och bråkar.

Låt mig ALDRIG säga att jag är trött på mina barn.

Låt mig ALDRIG förnedra mina barn till allmän beskådan.

Låt mig ALDRIG avkräva ursäkter av mina barn om det är jag som varit en idiot.

Herre gud!!! Jag var på ICA igår. Vissa människor. Jag har överseende med ganska mycket, men när en förälder skriker okvädningsord, hotelser och berättar hur snäll hon är för att hon köper mat åt sina barn medan dom är "jävla otacksamma skitungar" och dessutom gör det inför halva ICA. Då brister det för mig. Jag blir så extremt illa berörd. Jag blev tvungen att gå förbi och se eländet. Jag önskar att jag vågade säga till den inkompetenta morsan att hon skulle skärpa sig. Jag såg barnens ögon. Dom skulle kanske bli mer illa till mods om jag sa till deras mamma. Barn brukar ju vara lojala... Men jag sa i alla fall ett par vänliga ord till barnen och gav mamman en ond blick.

Men vissa människor borde inte få ha barn. Om man beter sig så grisigt på ICA, hur beter man sig då hemma? Det vågar jag inte tänka på...

Karin -före bebis

2012-01-09T22:36:00.002+01:00

Jag vill ju inte att livet skall vara som 2008... Bara att min kropp ska se lite mer ut som då... Magen skiter jag i! Men tänk om jag kunde få bli av med någon överflödig haka. Och tänk om mina nyckelben skulle vilja synas igen! Om jag går ner så mycket som jag tänkt så är det möjligt! Och då kan jag ha mina snygga klänningar igen!!!

Dagens trauma!

2012-01-08T22:59:00.002+01:00

Min crosstrainer gick sönder!!!! Men som den handy woman jag är så lagade jag den med lite super attack lim. Det var dock lite läskigt. Jag hade Gunnar i selen på magen så han guppades runt där lite lagon skönt. Då släppte ena fotstödet, nån plastig skit, från fästet och vi flög av. Gunnar chockades men det fick inga fysiska skador. Elna satt och kollade på film och utbrast:
-Kära nån Mamma Karin! Va gör du???
Ja, vad svara man på det?
Är då detta ett tecken på att jag ska sluta träna? Eller är det ett tecken på att jag borde träna mer? Jag överstiger inte maxvikten på 120 kilo. Inte ens med Gunnar på magen, faktiskt...
Det kanske är ett tecken på att jag ska sluta träna med Gunnar på magen, helt enkelt. För hans och för crosstrainerns skull...
Medan jag bloggar sitter jag och pluggar in mig på mina nya grupper i träslöjd infer terminsstarten imorgon. En grupp är på 18 pers! Herre min gud, hur ska det gå? Stackars elever... Vi har ju till exempel bara 15 hyvelbänkar i salen... Jaja, det löser vi väl. Mina elever är så himla bra och fina! Jag har längtat efter dom. Och efter mina kollegor. Det blir bra det här!!!

Nu sätter vi igång!!

2012-01-06T23:50:00.002+01:00

Nu händer allt det där som jag vetat ska hända i flera månader. Jobbstart, dagisinskolning, flytt... På måndag drar det igång. Då är min första dag på jobbet sen juni. Det känns både bra och inte bra att börja jobba igen. Bra, för att mitt jobb är så himla roligt och jag trivs så bra. Bra för att Rikard och Gunnar kommer få fin kontakt när dom umgås på dagarna när jag och Elna är ute på vift. Dåligt för att Gunnar fortfarande är liten och beroende av mig, eftersom jag ammar honom. Och dåligt för att det är gött att vara ledig och vi har så mycket att göra med huset. Jag jobbar ganska humana tider. Lektioner må 8-13, ti 10-12, on 8:30-14 men med en paus på två timmar i mitten. Planeringstiden frå vi se vart jag placerar in. Det kan vara lite flexibelt. Och eftersom jag var önskad (minst sagt) att komma tillbaks nu, så får dom ta att jag tar amningspauser så här i början. Men enligt schemat så bli tisdag och onsdag inga problem att få ihop. Måndagar är på "annan ort", en av landsbygdsskolorna, så då får Rikard köra ut Gunnar en gång runt 10-11 så han får äta en gång. Mest för min skull. Gunnar är en talang och tar flaska som om han var en ersättningsbebis. Han klarar sig på utpumpad mjölk. Men mina bröst mår inte helt bra av att vara omjölkade i 6-7 timmar. Mjölkstockningen med Elna minns jag. Jag är bra på att pumpa ur när Gunnar ammas från andra bröstet. Inte lika bra när jag sitter själv på jobbtoan och ska försöka lätta på trycket... Men det där löser vi, det är jag säker på.
Elna börjar förskolan på måndag. Overaller, regnkläder och allt möjligt grejs är packat. Jag har gjort ett collage med bilder på familjen som ska hänga över hennes plats. Elna säger när vi sätter oss i bilen: "ÅKA TILL DAGIS; JAAAA!!!!" Så hon ser fram emot detta, tror och hoppas jag.

Numera heter jag Mamma Karin. Hon är sjukt kul, den ungen:
Elna: Jävar satan Mamma Karin!
Jag: Neej, Elna! Man får inte säga så. Det är inte trevligt. Bara när man ramlar eller slår sig och blir ledsen och arg!
Elna: (låtsas ramla) Oj! Elna ramlar! Jävar satan!
Åh, jag tycker inte om att hon svär, men jag vet att det är mitt fel. Och jag kan inte låta bli att skratta...

Idag somnade juvelerna tätt ihop vid åtta! Gulliga dom!

Gunnar vaknade till av blixten på kameran, men kunde sövas om med ett enkelt knep som stavas b-r-ö-s-t!

Fel kön för tofflor...

2012-01-04T22:26:00.002+01:00

http://www.toffelhjalten.se/tofflor/lea-rosie

"Vackert broderade, flickaktiga tofflor för den lilla fröken som känner av sitt värde. Innetofflorna av mjukt naturläder är handgjorda i England."

Det är synd att Gunnar har fel kön för att få använda dom här tofflorna. Han är i behov av ett par och dom här är så fina. Men nu blir det inget köp, på grund av snorren... Trist för alla inblandade (utom min plånbok kanske)... Det skulle däremot kunna vara tillåtet att köpa dessa:
http://www.toffelhjalten.se/tofflor/taxi

"Mörkblå taxitofflor med en stor, gul taxidekor! I de här tofflorna känns det bra för den lille vildbasaren att brassa på i kurvorna!"

Alltså, ärligt talat, är det bara jag som blir upprörd??? Behöver jag säga att dom är uppdelade i flick- och pojkavdelningar?

Gunnar får nog ärva Elna guldmockasiner istället. Guldmockasiner? Är det okej för Gunnar? Jag måste maila toffelhjälten (bara namnet får ju en att vilja kräkas...) och fråga!

Jag rekommenderar Bellio, om man ska köpa tofflor. Har köpt två gånger därifrån. Superfina, så fina att ett av paren blev stulna på öppna förskolan... Hade jag inte guldmockasinerna så hade jag köpt dessa:
http://www.bellio.se/img/giralf_brown_yellow_big.jpg
Ekologiska och svensktillverkade och unisex, men smakar det så kostar det...

Crosstrainer!!!

2012-01-02T22:46:00.002+01:00

Fy fan vad jag hatar den. Redan!!! Det är så TRÅÅÅÅÅKIGT!!! Och jag blir så SVETTIG!!!! Ööööööh! Fick fatt på en på blocket för 700 pix. Dom ville ha 1000 för den, men mätaren var trasig, vilket hon inte sett innan. Så jag prutade. Efter att mixtrat lite med den hemma så gick den igång. Det var bra. Så jag kan se hur många kcal jag bränner. Enligt datorn är det 600 på 50 aktiva minuter. Jag kör en timma, men med ett par pauser, så det blir 50-55 minuter ungefär. Igår och idag har jag kört. Och damn! vad det kommer att ta knäcken på mig. Men sjukt effektivt ska det visst vara. Och jo, det känns att den är det.
När jag ändå är inne och gnäller på projekt viktminskning: Vi var och fikade idag. Det är okej. Jag tog en macka och en kaffe. MEN en meter från mig stod en gigantisk hylla med marsipan!!!! Grisar, tomtar, frukter, snögubbar och you name it. Till HALVA PRISET!!! Och eftersom det inte är jul mer så kommer nog hela rasket gå i soporna! Hade jag ätit sötsaker hade jag köpt massor!!! Dom var så fina och GODA!!! Jag mådde direkt dåligt!!! Jag tror inte ni förstår... Jag ÄLSKAR marsipan!! Tanken på att jag inte ska äta det på hur länge som helst gör mig galen... Är detta dagens i-landsproblem eller what?
Jag frossade ju i godsaker under julen. +3 kilo, och det var det baskemig värt!!! Men nu är det andra bullar. Eller snarare inga bullar alls, snyft...
Nu börjar etapp 2 i projekt viktminskning!
23 kilo kvar till min målvikt som skall vara nådd 1 juli!!! HEJA MEJ!!!

Jag är inte den bölande typen...

2011-12-30T21:15:00.002+01:00

...men när Sofia Karlsson sjunger Lars Winnerbäck så har mina ögon lite svårt att hålla tätt... Det är samma med Fattig bonddräng...

Nu har jag för övrigt klämt i mig sista knäcken, medan jag kollade in På spåret och sorterade och packade ihop lite prylar. På söndag är det slut med sötebrödsdagarna igen. Ingen i närområdet som har en crosstrainer??????????

Mellandag!

2011-12-28T14:14:00.003+01:00

Slött och gött! Lugnet före stormen... Snart blir det fullt ös. Jag börjar jobba 50%, Rikard går upp på sina ordinarie 76%, Elna blörjar dagis (nej, jag menar förskola). Gunnar ammas ju mycket, så Rikard kommer få köra in honom till mig så han får käka någon gång om dagen och jag får tömma brösten en gång åtminstone. När vi flyttar sen så är det bara för mig att cykla hem och amma, så länge det behövs. Detta hade inte känts som någera problem egentligen. Men tanken på att vi även ska packa flyttkartonger hela januari får mig att vilja kasta in handuken... JAG HATAR att flytta. Men jag gillar att ha flyttat, så det är väl bara att bita i det fucking sura äpplet...
Julen har varit fridfull och fin. Alla är nöjda med sina klappar. Utom möjligen jag själv... Jag fick slå in min egen klapp, den som jag köpt själv alltså. Så tänkte jag att jag nog får nåt från Elna och Gunnar. Men dom hade visst glömt det, sa Rikard... Jag får nog vänta tills dom är 10 år och kan handla själva. För deras far kommer helt enkelt inte ändra sig.

Elna fick många fina klappar. En spis, en trampetraktor, kläder och annat trevligt. Hon var väldigt fascinerad av tomten. "Tomten pratade med MEJ!" berättade hon för alla efteråt.

Rikard och Gunnar var också nöjda med julaftonen:

Gulle-Gunnar:

Här kommer en bild från dopet, som någon efterlyste:

Jag ska köpa en crosstrainer. Letar på blocket. Men är det någon bloggläsare i närheten som vill sälja/låna ut sin så hojta!

Då var det snart jul!

2011-12-21T22:01:00.002+01:00

God jul och Gott nytt år

önskar Karin, Rikard, Elna & Gunnar

Förra julen mådde jag jävligt illa... Men det gjorde ju ingenting. Gunnar kom ju ut och var hur söt som helst. Och nu mår jag prima. Det luktar Jansson (inte katten, utan frestelsen) och hyacinter. Ernst for president, han förgyller mina kvällar just nu. Rikard jobbar så här innan jul. Småtrist, om ni frågar mig. Men han är ledig fram till 2 januari sen.
Det har firats lite jul i förskott här. Det var farmor och farfar som vi träffade. Elna och Gunnar fick klappar. Gunnar fick en lära-gå-vagn, som Rikard och barnens farbror hade som barn. Den var fint dekorerad med "Gunnar" och blommor. Han fick skjuts av Elna. Det var kul, tyckte alla inblandade:

Elna fick en balanscykel. Den ungen är fantastisk! (Ja, det är ju så klart hennes bror också...) Men hon är så karaktäristisk på ett härligt sätt. Och hon är så duktig på fysiska saker. Hon fattar på en gång hur hon ska göra. Och hon blir så extremt arg om något inte går som hon tänkt. Det är frustrationen som driver henne till kunskap i många fall. Det är bra!

Och när jag ändå skryter så kan jag tala om att hon numera pusslar ett 40-bitars pussel, utan hjälp. Från 4 år, minsann! Det tycker jag är häftigt. Vi har inte pusslat så mycket med henne heller, hon har själv suttit och knåpat. Vi var på förskolan (försöker lära mig att inte säga dagis...) på öppet hus i måndags. Då smällde Elna ihop ett 16-bitars pussel på en minut och impade på pedagogerna (försöker lära mig att inte säga fröknarna också...). Förövrigt så verkar hon se fram emot att börja dagis, nej jag menar förskolan.

Själv går jag runt och är lycklig för att jag inte är gravid! Och så är jag lycklig för att vi snart ska flytta. Och så är jag lycklig för att jag snart ska börja jobba. Och så är jag lycklig för att julen troligen blir fridfull. Och så är jag lycklig för att Rikard är den bästa make man kan ha! Förutom att jag nog får slå in min julklapp själv, jag har alltså köpt den själv också... Men det är något jag börjat vänja mig vid, som ni kanske förstått. Själv har jag rimmat så fruktansvärt bra på Rikards paket. Så bra att jag måste delge er:

Nu har vi två ungar och ett hus
Och i sänghalmen hinns inte med nåt bus
Åtminstone inte av vuxenaktivitet
Och kanske är frugan för fet?
Torka snor och bajs varje vaken timma
Och själv är jag för trött för att gymma
Jag finner ingen lösning på detta
Hur ska makarna Salander uppnå hetta?
Jo, jag sätter mitt hopp till elektroniken
Det är ingen Mr Rabit, bli inte besviken
Men med detta verktyg håller du dig varm
utan att behöva uppsöka min mjölkstinna barn...

Det är alltså en varmluftspistol, Rikard önskar skrapa av färgen på vår kökssoffa och måla om den. Han ser fram emot det, den token. Och så tycker han att det är orättvist att jag har alla elektriska redskap och verktyg. Han vill också ha... Och ja, han vet redan om att han ska få en. Det har jag NATURLIGTVIS redan avslöjat, för sån är jag...

Kul jul på er hörrni!

Älgkött...

2011-12-14T00:12:00.002+01:00

"Hej Älgmamman!"
"Hej Älgpappan!"
"Gör du då?"
"Leker."
"Hungrig?"
"Jaa!"
"Ha älgkött?"
"Jaaa!"

Elna har två fina plastälgar som hon har konversation mellan. Det kan bli lite tokigt... Eller gillar älgar älgkött?

~ Elna & Gunnar ~

2011-12-13T01:01:00.002+01:00

Jag har minst tusen fantastiska syskonbilder på Elna och Gunnar.

Här kommer fem, i nån slags serie i lek:

"Gunnar spöke!"

"Du får inte lägga täcket över huvudet på Gunnar!"

"Han skrattar! Han tycker det är roligt!"

"Mamma, Elna slickar på Gunnar!"

"Men Elna, det är ju inte så trevligt..."

"Jo, han gillar det!"

"Älskar dig Gunnar, lilla hjärtat, lilla gumman..."

"Mamma, jag hoppar Gunnar!"

"Men akta så du inte hoppar på honom."

"Flytta dig Gunnar, Elna hoppar här..."

ett par timmar senare ligger dom och sover bredvid varandra i samma säng

~Älskade barn~

Det känns så fantastiskt att dom har så roligt ihop. Underbara barn. Jag är inte så snyftig och blödig, men när mina egna barn tittar på varandra och leker ihop och skrattar sina kvillrande skratt med varandra, då känns allt härligt!!!

Sagt i badet:

2011-12-09T20:00:00.002+01:00

(Elna, jag och Gunnar badar i badkaret)
Jag: Elna du kan inte skvätta så mycket, det blir ju plaskblött i hela badrummet. Och så kommer det vatten i Gunnars ansikte.
Elna: Dumma mamma!
(Gunnar börjar plaska och skvätta så det kommer i ansiktet på Elna)
Jag: Men Gunnar, du får ju inte heller skvätta. Elna få vatten i ansiktet.
Elna: Mamma, han fattar inte. Han är för liten...

Så mycket för den rättvisa insatsen, hehe.
Idag har det varit snö och regn om vartannat hela dagen. Blä... Så jag har inte gått ut alls. Istället har jag och syster Maja roat oss med att göra julgodis igår och idag. Det blev: (håll i er nu)
Knäck
Risbräck
Marsipanpraliner
Fransk nougat
Chokladkola med mint
Romtryffel
Marsipanlimpa med romrussin
Mozartkulor
Och så har jag precis gjort en klenättdeg, som jag ska fritera i morgon.

Så nu är det fina fisken. Tur att jag bestämde mig för att ta en bantningspaus i december och skita i övervikt. Det får vi ta i januari sen. Tillsammans med jobbstart, flytt, dagisinskolning och sånt ansträngande. Men nu är det december och lungt och skönt och sött och gött!!!

Här är det fullt ös!

2011-12-06T11:11:00.003+01:00

Ojojoj... Nu har vi klarat av dopet. Det blev lyckat!! Fin cermoni, trevliga gäster, god mat och bra presenter. Jag längtar så till vi är på plats i nya huset så vi kan plocka upp alla saker. Igår packade vi den första kartongen. Det var prylar som fick maka på sig till förmån för julpynt...

Men Gunnar går det framåt. Han är så himla duktig! Sitter själv kortare stunder:

Äter numera gröt:

Elna hejar på. "Gunnar vill ha älgkött mamma!" säger hon, om han är ledsen. Elna är så sjukt rolig! Hon säger till exempel "Hejdå! Lycka till!" när nån ska gå. Det är kul. "Ha det bra, lycka till!" sa hon igår när jag skulle på förstahjälpenkurs för barn igår. Det var artigt. Något som tvärtom inte är så artigt är alla dessa svordomar. Lite gulligt är det kanske när hon utbrister "SHIT!" när hon håller på att ramla. Inte lika gulligt är det när hon säger "Jävaj Satan!"... Och jag vet att det är mitt fel. För jag säger det ibland... Inte bra... Och innan dopet sa hon det väldigt mycket, för då ramlade jag omkull på en isfläck på asfalten och slog sönder mina leggins och knät. Så då kom det en hel del fula ord... Som hon gärna repeterade...

Och så en bild på morgonmys med Gunnar. Han har ett glatt morgonhumör. Lille pysen.

Och förlåt min dåliga uppdateringsfrekvens. Det ska bli bättre!! Nu är det snart jul och då har man ju all tid i världen...

Generöst...

2011-11-25T21:10:00.002+01:00

Nu tänker jag vara generös och bjuda på mig själv så där härligt (?) igen... Här kommer den ocencurerade sanningen:

3 augusti, +27 kilo (+15 sen Elna... = 42)

omkrets i navelhöjd 163 cm

25 november, +4 kilo (+15 sen Elna... = 19)

omkrets i navelhöjd 105 cm

Fatta att dessa två sötfisar har legat i min mage.

Det gör inget att jag ser ut som om nån misshandlat mig med ett våffeljärn och att jag har 2 m2 extra hud på magen. Bara jag går ner mina kilon så är jag nöjd sen. All den extra huden kommer nog till nytta en vacker dag...

Ha en schysst 1:a advent hörni!!! Den 1:a december ska jag börja äta sötsaker på helgerna, fram till 1:a januari. Det ser jag fram emot. Och så har jag fått klart att jobbet vill ha mig tillbaks i januari. Det blir fint det!!!

vikten dårå...

2011-11-23T21:36:00.002+01:00

Nu har jag gått ner 12 kilo sen 1:a september och sammanlagt 22 kilo sen 14 augusti. HEJA MEJ!!!
Nu är det bara 20 kilo kvar... Och 5 kilo kvar till inskrivningsvikten.

Mycket blåbärssoppa blir det!!!

2011-11-22T23:21:00.003+01:00

Men man får ju passa på!! När man vanligen har tarmar som kräver kruskakli, linfrön och katrinplommon som stapelföda så är det ju ibland riktigt trevligt att bälja i sig två liter blåbärssoppa och sex rostade smörgåsar av vitaste sort. Det är vad jag ätit idag. Och ursäkta mig, men satan!!!!! vad det svider när man är på dass den tjugonde gången på två timmar. Nu har det varit lugnt ett tag och magkramperna har lugnat ner sig lite. Så jag passade på att adventspynta:

Gunnar ligger och babblar i sin vagga. Han gillar den verkligen.

Den är räddningen på kvällarna när jag ska söva dom. Antingen ligger han där, glad och nöjd i en halvtimma minst, och leker med en sån där gammeldags babygym... Ni vet såna som vi hade när vi var små. I trä... Eller så somnar han där och sover så sött, medan jag nattar Elna.

Det är lite si och så med maten med Elna nu när hon är sjuk. Idag har hon bara ätit rå korv och piggelin. Typ 4 råa korvar och 6 piggelin... Det är hon helnöjd över. Och hela tiden går hon runt och säger: Jag vill inte kräkas! Mamma, jag vill inte kräkas!

Stackars liten, hoppas vi verkligen får hålla oss friska nu, allihopa! Jag är trött på sjukstuga!! Fast en sak med det hela var fantasktiskt: Hela familjen sov till 9:36 idag!!! Jag trodde knappt det var sant när jag kollade på klockan. Det var underbart!!! Sen sov jag två timmar till på eftermiddagen, det får man när man är sjuk!

Sjukstuga...

2011-11-21T16:39:00.002+01:00

...hur kul är det egentligen att läsa ett inlägg som heter "sjukstuga"? Ja, inte vet jag. Men här kommer det:

Och det blir kanske lite småsnuskigt... Men om jag ska sammanfatta det så är jag glad att min förkylning fortfarande ger mig nedsatt luktförmåga. För det har varit rätt mycket kräks och bajs här det senaste dygnet. Och om det är Elna som stått för det ena så är det jag som stått för det andra. Fy satan alltså!!! Idag är vi lite piggare, men jaghar såna magkramper så jag knappt kan stå upp när dom sätter in. Känns som förlossningsvärkar och det blir bättre om jag profylaxandas igenom dom... Jag började få dessa magkramper i fredags kväll och igår kväll fick jag sitta på dass hela kvällen. Och när jag precis lagt mig får jag en spya över mig, tack för den... (som vanligt tycker jag mest synd om mig själv...) Elna som fick sin sista dos antibiotika för öroninflammationen i går kväll blev magsjuk direkt efter. Det är faktiskt väldigt synd om henne! Men det gick tillslut väldigt bra att få i henne medicinen. "Elna ha medicin! Elna jätteduktig! Få paket!" Japp, det har varit paket varje gång hon tagit medicinen. Typ bamse-strumpor, tablettask, klistermärken, en film... Så till slut bad hon om medicinen. Det var bra. Nästa gång blir det nog lättare.
I alla fall var det tur att vi hade tvättdag idag. För Elna nöjde sig inte med att kräkas endast en gång, utan det har blivit en del tvätt...

Nu ska jag ta lite blåbärssoppa, amma Gunnar och sen gå ner i tvättstugan. Livet som småbarnsförälder när det är som bäst...

Gunnar 3 månader...

2011-11-14T19:09:00.002+01:00

...fast om man räknar från befruktningsdag så blir han ett år i dagarna...
Vi var på bvc idag. Gunnar väger prick 7 kilo och är 67 cm lång. Det innebär +1 kurva på vikten och +2,5 kurva på längden. jag har sorterat fram kläder i storlek 74 idag. Det går sjukt fort just nu, tycker jag.
Gunnar fick först vaccinationen idag också. Det var inte det roligaste han gjort precis... Elna har dubbelsidig öroninflammation och äter kåvepenin. Dessutom hostar hon som bara den och får dessutom molipect. Hostmedecinen gick ner hur lätt som helst. Kåvepeninet var inte det lättaste däremot. Jag tror vi får blanda det i filen i morgon bitti. Det är så synd om Elna, hon har liksom panik för att hon har så ont. Ikväll somnade hon vid sex, men har redan vaknat en gång och gråter och gråter. Hoppas antibiotikan tar smärtan fort. Det är jobbigt att inte kunna trösta.
Rikard har dragit det längsta strået, han jobbar ikväll. Hmm... Jag hade gärna sluppit vara hemma med gråtande barn. Usch, man känner sig lite taskig. Det är ju mest synd om Elna, men jag tycker lite synd om mig också. Som ska växeltrösta två barn ikväll... Elna gråter och skriker högt och väcker Gunnar, så han också börjar gråta. Jag är väldigt glad att vi har gungvaggan i köket och att Gunnar somnar och sover gott i den.

Hade inte Elna varit dålig så skulle jag nog gnällt lite på halsont och skallebank på mig själv också. Men jag har nog inte i närheten av det onda som Elna har. Jag var ett så kallat öronbarn som liten och när nån säger "öroninflammation" så minns jag precis hur ont det gjorde och hur smärtan kändes. Vidrigt!!!! Så jag ska inte gnälla på min hals, bara antyda lite att jag inte heller är helt 100...
Imorgon måste jag köpa paket... Jag tror att enda möjligheten att få i Elna kvällsmedecinen är att göra en slags paketkalender med 7 paket, ett för varje dag som hon tar medecinen, så förstår hon också att när paketen är slut så behöver hon inte ta med medecin. Oj, jag har verkligen vaskat fram min pedagogiska sida...

Fars dag imorgon...

2011-11-12T20:06:00.004+01:00

...och jag hoppas inte Rikard tänker läsa min blogg ikväll, för då skulle ju hela hemligheten vara förstörd. Inte för att det är ovanligt när det gäller mig. Jag HATAR hemlisar! Både att hålla mina egna (därför min blogg stundtals är så blottande, hehe...) och när andra har hemlisar för mig. Jag är en sån som delar ut julklapparna två dagar efter jag köpt dom:

-Det är lika bra att du får den nu...
-NEJ Karin, vad tråkig du är!"
-Vadå? Det är en keramikljusstake i blå glasyr, lite matt så där...
-Men vad fan Karin, vad dum du är!
-Äh, nu vet du ju ändå vad det är, det är lika bra du får den nu!
typ...
Dessutom visste jag alltid vad skulle få i julklapp. Ja, jag kollade helt enkelt. Ibland räckte det att skaka på den, läsa rimmet och se formen. Men i värsta fall fick jag öppna lite och sen slå in den igen... Jag gjorde detta frekvent upp i 15-årsåldern. Nu händer det bara då och då... Och så vet jag alltid att jag är gravid i vecka 3, eftersom jag alltid tar dom känsligaste testen. Och så vet resten av världen senast vecka 6...
Tillbaks till min hemlis till Rikard då. Som jag naturligtvis inte kan hålla hemlig på bloggen. Det räcker gott att jag hållit mig för Rikard i två dagar!!!!! Fars dag för två år sen fick Rikard ett armband. Jag bestälde en sån där Svenssonig namnbricka med ELNA på, som folk har i halsband, ni vet. Lite töntig, tycker jag nog. Men lite gullig också. I alla fall så fäste jag den i ett armband i läder till Rikard istället. Det blev väldigt fint. Han har haft det dagligen i nästen två år, tills den pajade för någon månad sen. Så nu har jag beställ en GUNNAR-bricka också och så har jag fäst dom på ett nytt gemensamt armband. Kan komma foto på det senare... Och eftersom vi tydligen bara firar far och inte mor i den här familjen så passade jag på att beställa ett Svenssonigt halsband med båda barnens namn på. Så att jag också ska få kännamig lite firad. Rikard är ruskigt dålig på presenter faktsikt. Men som han säger själv: "Jag är kanske inte så bra på presenter, men jag har många andra kvaliteter. Jag är till exempel väldigt rolig!" Jo tjena! Och det ena behöver ju inte utesluta det andra. Jag vill ju inte slå mig för bröstet (för då börjar det läcka mjölk) men jag själv är både bra på att ge presenter, vara rolig, byta däck, you name it!!!
Jaja, jag är inte bitter. Längre. Jag köper helt sonika presenter till mig själv när jag tycker det var för länge sen jag fick nåt fint. Som nu. (Ska också tilläggas att Rikard faktiskt har en hel del bra kvaliteter också, det är inte bara svammel från hans sida...)
Jag fick i för sig en kamera av mig själv rätt nyss. Och den är så BRA!!! Säga vad man vill men man kan lita på Kodak... Fotografierna blir så bra. Det är kul, eftersom jag har dille på att köpa gamla ramar på loppis. En dålig kvalitet (då heter det kanske inte kvalitet, i för sig) som Rikard har är att han klagar på när jag köper loppisgrejer, ibland... I alla fall, detta är ett foto som kommer få sitta i mitt senaste loppisfynd:

Nybadad och nöjd liten knubbis...

Elna leker med Dockan på köksgolvet...

Elna fick en så fin 50-talsservis i doppresent, den vill hon dricka ur varje dag...

Gunnar får också vara med och leka med Dockan...

Moheda, loppissöndag...

En sak som är bra med att flytta är att man får handla på loppis. Nu har vi snart sex rum... Yeah!! Vi var förbi vårt hus idag och tittade lite. Tanten som bor där nu är så trevlig. Hon har bott där i 55 år... Nu rensar hennes söner ut vind och förråd. Jag försöker att inte tänka på allt fint som slängs, trots att vi har den schyssta dealen att vi ska få kolla innan dom kör iväg till tippen. Jag tog en titt i garaget, där låg en hel del klenoder som var på väg till tippen. Ingen värdefullt egentligen, men sånt som jag blir lycklig av att hitta på loppis. Ett exempel är såna där specerihyllor. Jag ÄLSKAR dom!! Så hittade jag en sån på väg till tippen, som jag nu lyckades rädda... Till saken hör att vi köpte en sån i söndags i Moheda. GANSKA dyr var den. Eller ja, väldigt faktiskt... Eller jag vet ju att dom kostar det (1400:-) men jag tycker det är mycket pengar... Men nu har vi alltså två... Det är ju dubbelt så många och dubbelt så bra!!!

Tror nog jag måste starta en ny blogg när vi flyttar. En inredningsblogg. Hur töntigt är inte det???? Men jag tror jag gör det ändå!! Den kommer nog ändå inte bli en klassisk inredningsblogg. Jag gillar inte tillrättalagda saker. Hellre ett rent helvete än lite skit i hörnen, liksom... Finns intresse?

Nu tror jag ni har slutat läsa, för det var fan vad långt det blir...

Pust, vilka ungar...

2011-11-10T22:57:00.002+01:00

Idag var Rikards första jobbkväll på mycket länge. Jag har bävat för hur det skulle bli att lägga barnen själv. Mina värsta farhågor blev besannade. Både Elna och Gunnar har lite feber, runt 38 båda två. Elna har varit inne hela dagen. För sjuk för att gå ut, men ändå för frisk för att vara trötthetspåverkad. Alltså en massa överskottsenergi pga utebliven utevistelse. Jag tyckte jag var smart och höll Gunnar vaken från fyra-tiden, så han skulle somna strax innan åtta så jag kunde lägga Elna när han sov. Tyvärr blev han övertrött och helt hysterisk. Ni som känner Gunnar lite, vet att han inte är den hysteriska typen i vanliga fall. Enda gångerna han skrikit mer än en minut är när man åker bil i mörkret, typ. Nu skrek han av trötthet i en dryg timme. Inget var bra. Nån brösttröst var det inte tal om, då skrek han om möjligt ännu högre. Så varför somnade då inte Gunnar? Jo, för att Elna var på honom hela tiden. Så fort han lugnade ner sig så kom Elna och körde ett finger i ögat på honom:
"Gonnaj vaken, mamma?".
"Nej Elna, för #%§½!&%¤", Gunnar sover äntligen nu, du får inte röra honom!"
Hopp hopp hopp i sängen, hopp och så landa på Gunnar, så han vaknar och skriket avancerar till ytterligare decibel.
"Nu Gonnaj vaken, mamma! Roligt!!!!"
"Nejnejnej!!!!!!! Det var inte roligt!!!! Du FÅR inte göra så Elna!"
"Mamma vansinnig?"
"Ja, jag blir jättearg!"
"Hahahaha, roligt!"

Sen var det dricka vatten, kolla Barbapappa, byta pyjamas, ta av blöjan, slita ut alla kläderna ur lådan för att byta om och sova i finklänning och väst, sjunga Anders-skivan, pussa Gunnar, slå Gunnar, tända alla lampor, släcka alla lampor, slänga ner alla täcken och kuddar på golvet, riva upp underlakanet (ja, till våran 3-meterssäng, som tar en kvart att bädda...), ta av Gunnars strumpor, ta på sig själv Gunnars strumpor, gömma sig i garderoben... Allt medan Gunnar skrek i högan sky. Slutade strax innan tio med att Elna grät sig till sömns för att hon inte kunde somna på min arm som hon brukade, för att jag var tvungen att vagga Gunnar så att hans skrik inte skulle uppnå samma nivå som när han får ett figer i ögat.... Och jag kände mig som en riktig looser... Båda barnen snyftade i sömnen långt efter dom somnat. Själv fick jag huvudvärk och ett pissigt samvete för att jag svor och skrek lite för mycket för att vara lämpligt för en 2-årings öron. En 2-åring som gärna upprepar allt man säger: "Mamma vansinnig? Jävar mamma, satan mamma, fan, hahaha..." Ojojoj, vad ska dom säga på dagis???

Jo just det, Elna ska börja på dagis. Jag ska troligen (förhoppningsvis) börja jobba halvtid i januari. Och vi ska flytta till vårt hus 1 februari. Då får kidsen egna rum...

Ja, vi har alltså köpt ett hus. Fint som snus! 6 rum och stort kök, med snickeri på gården. Lite småfix, men inte alls mycket. Byggt 1927.
Behöver jag säga att jag längtar?

Alltså, mina ungar är underbara och störtsköna. Jämt!!! Fast utom ikväll... Jag tror det blir bättre imorgon... Då kanske jag klarar det på en timma. Hoppas på det, inte minst för grannarnas skull.
Kanske någon som har tips på hur jag ska klara av det här? Jag kan ju liksom inte skaffa barnvakt till Gunnar för att jag ska få omkull Elna på kvällarna..?

Förresten ska jag bli bättre på att blogga. Jag ska nog till exempel kunna servera fler spännande anektoter ur våra kaotiska kvällar framöver...

Älskade barn!!!

2011-10-25T21:57:00.004+02:00

Elna och Gunnar har så roligt med varandra! Det är helt underbart att se, älskade ungar!!!

Min lille pojk har fått ett babygym. Vilken hit!! Han kan ligga där två timmar. Inte så socialt, kanske. Men han gillar det. Man vill ju gärna ha honom nära sig också. Samtidigt som det är skönt att kunna lägga honom ifrån sig. Lite kluvet det där...

Alltid retar man nån när man klär sin son i klänning... I för sig trodde jag att det var en t-shirt när jag köpte den, men vad gör man när man inser att man köpt en klänning till sin grabb? Ger bort den? Inte jag i alla fall. Eller är det en t-shirt? What ever, Gunnar är fin som fasen i den i vilket fall! Nu har han i alla fall en Stålmannen-pyjamas på sig. Så han inte ska bli helt förvirrad i sin manlighet...

Och när man ändå håller på och retar upp folk med att förvirra dom i sina könscementerande mönster så ger jag er här en bild på gulligaste Elna:

I favorit"kefsen"... Kepsen alltså. Jag gillar barnkläder väldigt mycket. Mer än jag vill erkänna... Speciellt gillar jag när jag hittar 7 olika Villervalla-plagg för 10:- styck... Nypris sammanlagt 1200, eller nåt sånt. I vår lilla stad finns Lindex och Kappahl. Ska man vara lite fördomsfull, klart man ska, så är man "inne" om ens lilla unge ser ut som senaste skyltdockebebisen på Lindex. Därför har 4-5 ungar exakt samma kläder på sig om man går på babycafé eller öppna förskolan... Hur kul är det? Behöver jag säga att mina ungar aldrig tillhört den skyltdockeskaran? Jag vill inte lägga några värderingar i det, (eller kanske lite...) mer än att jag har lite bättre fantasi än så. Och hoppas därmed att mina barn också väljer de kläder dom gillar, utan begränsningar, när dom ska börja välja själva.

En såndäringa AWARD...

2011-10-13T22:01:00.003+02:00

Jag har fått denna award från Sara, så nu antar jag utmaningen och skickar vidare!

Om man fått denna award så ska man göra följande:
-Länka till den man fått det av
-Fullborda de 5 meningarna
-Skicka awarden till 5 andra bloggar

1. När ingen ser eller hör mig... klämmer jag finnar, pruttar och petar snor.

2. Jag går aldrig hemifrån utan... kläder.

3. Min blogg heter som den gör för att... den handlar om Tillökning i största allmänhet.

4. Om jag vågade skulle jag... gå ut själv sent på kvällen. Det faktiskt en av få saker som jag inte vågar. Det är ganska töntigt!

5. Om tio år kommer jag att... fylla 37. Det är det enda jag vet.

Jag vill ge denna award till följande bloggare:

Varför får inte min son bara vara söt?

2011-10-12T23:26:00.002+02:00

Gunnar är en väldigt söt liten pojke.

Söt som socker och fin och gullig! Kan han inte få vara det? VARFÖR har vissa människor problem med att säga "Åh, vad han är söt!"? VARFÖR måste man säga "Oj vad stor och stabil han är! Man ser verkligen att han är en pojke!!!"? VARFÖR???? Varför får inte pojkar vara söta? Jag vill verkligen inte att mina barn ska få höra några som helst kommentarer om hur "pojkar är" och hur "flickor är". Jag vill att båda mina barn ska bli som dom vill!! Få utveckla alla sina egenskaper. Vara stora, starka, söta, arga, ledsna, glada, rädda och modiga! Jag blir så förbannad. Håll käften, mina barns öron ska vara förskonade från könsrollscementerande dravel, tack! Angående den rosa katvig-tröjan som Gunnar har, så är det Elna som har valt den, hon har en likadan, fast lila. Och jag tror inte Gunnar blir bög på grund av tröjan. Kanske blir han bög/transa/queer, kanske inte. Couldn't care less... Men hur det än blir så beror det inte på en rosa tröja...

Här ligger mina båda söta pojkar:

Vi är lite trötta idag... Hela familjen har varit i skogen och jagat måndag och tisdag. Jag måste ju visa en bild på Skogens Konung him self. En präktig 16-taggare. Den maffigaste älg jag sett. Inte fälld av mig, men ändå... Jag fick skaka hand med honom i alla fall.

Det är lite annorlunda att jaga med hela familjen. Jag själv har ju jagat sen jag var 10 år. Tog jägarexamen för fem år sen. Sen har det tillkommit en man och två barn. Helt plötsligt är det ett jädra projekt att packa matsäck. För att inte tala om extra kläder, signalkläder, raggsockor... Och innan ungarna så var det dessutom inga problem att komma i jaktkläderna för mig. Nu är jag 25 kilo tyngre. Mina superbra (och superdyra) gore tex-brallor går inte att kläppa. Jag fick göra en provisorisk lösning... Att dessutom jaktkläderna ska gå att amma i, utan att få mjölkstockning, är det ingen som har tänkt på. Men vi har klarat oss helskinnade allihopa. Utom fyra älgar då...
Elna var mycket fascinerad av allt som hade med jakten att göra. Jägarna, deras olika huvudbonader (en del hade hattar, andra "kefsar", någon mössa...), smällarna, traktorerna, fyrhjulingarna, hundarna och inte minst älgarna. En död älg har ögonen öppna. Helt plötsligt utbrast Elna "Mamma titta!!! Nu älgen vaken!". Jag fick förklara det här med död på en två-årings nivå. Inte helt lätt. Men till slut sa hon "Älgen åker traktorvagnen. Nu älgen död. Kött. Äta den. Älgen gillar åka traktor. Elna också åka traktor!". Hon satt i selen och var med många drev på Rikards rygg. Gunnar låg i vagnen på återsamlingsplatsen hela dagarna. Det var han nöjd med. Rikard och jag turades om att gå.
Nästa år tänker jag dock jaga själv, utan kids och snubbe. Och -25 kilo... Rikard fällde ingen älg, han är mest med eftersom jag inte skulle kunna vara med nu med Gunnar annars. Han är inte helt frälst och skulle inte bli ledsen om han slapp. Han fällde dock jaktens roligaste kommentar om 16-taggaren: "Men det här är en ko väl?"... Man skulle kunna tro att han skämtade, men det gjorde han inte. Killen från stan...

Förresten färgade jag håret idag. Köpte färg i en impuls och färgade själv.

Det blev sjukt bra. Har ALDRIG varit brunett innan, men det är nice!

Nu vill jag att ni skickar iväg lite kommentarer!!!

En lite klantig grej...

2011-10-05T11:20:00.001+02:00

...som ni inte bör testa hemma. Elna behövde klippa luggen. Hon är ganska trilsk just nu. Så jag tänkte att jag var tvungen att muta henne med något. Aha, en gammal klubba i kylskåpet, perfekt! Elna satte sig i stolen och började suga på sin klubba. Jag började klippa. Allt håret fastnade på klubban och kom in i Elnas mun. Hon skrek som en stucken gris och fick panik, hennes läppar var pälsbeklädda och klubban luden... Vi fick fortsätta i duchen med en jätteledsen Elna. Sen sköljde vi av klubban och jag konstaterade ett det blir en tablettask nästa gång.

I eftermiddag ska jag och Gunnar på babycafé för första gången. Det blir mysigt. Sjunga och dricka kaffe. Hoppas det är några kul typer där. När jag gick med Elna fick jag (och Elna också så klart) massor med nya kompisar. Så jag har höga förväntningar på deltagarna även denna gång. Några av dom gamla mammorna har ju fått barn igen och några är gravida. Så något känt ansikte borde det vara också.

Nu ligger Gunnar och tjoar i sängen efter ett 3-timmars sovpass. Dags för lite mat, lek och mys!

Fin kväll...

2011-10-02T22:09:00.003+02:00

Rikard har köpt en vinylskiva med Fleetwood Mac, så nu dansar han och Gunnar till 80-talets kanske bästa grupp... Söndag innebär ingen ångest hos föräldrarlediga familjen Salander. Det enda som kan ge mig lite ångest är att Rikard ALLTID ska få mig och kolla på film. Jag VILL INTE kolla på film! Vareviga kväll, samma visa. "Kan vi inte kolla på en film?" säger Rikard. "Nej!" säger jag. "Åh, vad du är tråkig, du vill ju aldrig kolla på film!" säger Rikard. "Rätt uppfattat!" säger jag. "Vi kan väl kolla på nåt på svtplay då?" säger Rikard. "Okej då... sen..." säger jag. Och nu tjatar han igen. Film, film, film... Jag är alldeles för rastlös för sånt, helt enkelt. Och Gunnar ska ha uppmärksamhet på kvällarna så det blir ändå så upphackat. Jaja, vi får väl se hur det slutar ikväll...

Idag är Gunnar 7 veckor. För en vecka sen lyfte han på huvudet.

Han är rätt stadig den lille pojken. Som sin syster. Imorgon ska vi till bvc och se om han har vuxit. Jag tror nog han har det. Låren har börjat få gulliga veck. Varför blir inte mina lår gulligare ju tjockare dom blir??? Världen är inte rättvis!!! Tänk om jag var lika bildskön som mina barn.

Då vore det lite mer rättvist!!

Det är VÄLDIGT dåligt bloggande här!

2011-09-27T22:27:00.004+02:00

Ojojoj, det är ju katastrof. Minns att det var samma när Elna hade fötts. Bloggtorka...

Men om jag då ska skriva lite... Det börjar arta sig hos familjen Salander. Jag vet inte om vår granne under oss skulle hålla med, men ändå... Det är lugnare och lugnare. Elna tycker numera att livet i en 2-barnsfamilj är helt okej. Och då gör ju jag och Rikard också det... Även om det är ett himla liv ibland. Till exempel när Elna får för sig att hon nödvändigt måste hoppa på mig när jag ammar Gunnar. Eller när Gunnar ska pussas extremt länge så han tappar andan. Att ett NEJ alltid är ett NEJ gäller inte Elna, tydligen. Det blir väldigt upprörd stämning från hennes sida om man säger att Gunnar tycker det är mysigt med pussar men att han måste få andas lite också, puuh...

-Hej Elna, vilken snygg mössa du har! Jag tar kort på dig, kan du göra nån kul grimas?

Vi är mycket ute i skogen och plockar svamp så här innan älgjakten. Det är härligt. Det är så fint i skogen. Vi brukar vara vid en sjö där det går en liten å. Gunnar sitter gärna i skogen och njuter. (Ja den lille plutten sitter/ligger ju förvisso var som helst och njuter...)

Rikard är också nöjd med att vara i skogen. Jävligt nöjd!

Själv gillar jag också skogen, men här är jag inne och myser med finaste Gunnar...

-Oj vad han är mjuk och fin i huden, nybadad antar jag? sa vår bvc-sköterska. Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag sa sanningen:

-Njaaae, han har aldrig badat än faktiskt... Bvc-köterskan blev inte chockad, men hon undrade varför. Jag visste inte vad jag skulle säga då heller, så jag sa sanningen igen... Det har inte bara blivit av! Han är som sagt fin i huden och komiskt nog så har vänner som tagit upp honom och luktat på honom sagt att han luktar extremt gott. Inte spy och sur mjölk som bebisar kan lukta... Så vi har inte bedömt läget akut. Men på sin 6-veckorsdag fick Gunnar sitt första bad. Behövde jag säga att han gillade det?

Å andra sidan ogillar han ingenting!!! Jag har verkligen aldrig träffat en coolare bebis. ALLT är bra. Jag får till och med ge näsdroppar nu när han är lite förkyld. Kan peta snor med tops i hans lilla näsa. Jätteobehagliga saker för en bebis och för vem som helst, och han är lika lugn och go som vanligt. Enda gångerna han faktiskt blir arg (och jag klandrar honom inte) är när vi blir störda i amningen. Speciellt om han är hungrig. Så kommer till exempel Elna och hoppar runt oss så bröstet åker ur eller vi gungar till i sängen så han sätter i halsen och kommer av sig. Då blir han ledsen och skriker. Men det är typ då. Och nån gång när vi åker bil har han varit missnöjd... Annars är det bara fint med Gunnar. Och hela familjen!

Dagens konversation mellan Elna och Dockan

2011-09-18T12:34:00.003+02:00

Elna är i en period där väldigt många saker blir till konflikter. Allra oftast och starkast blir det om påklädning. Elna vägrar konstant all påklädning.

Efter dagens dust så gick Elna fram till sin docka som låg nerbäddad i Gunnars babysitter och då lät det så här: Vakna Dockan! Säga en sak till dig! Elna arg! Jag vill inte ha byxor!!! Elna arg skriker Sluta! Släpp! Ajajaj! Vill inte ha blöja byxor. Dumma pappa! Dumma dockan! (så slår hon dockan) Oj, slagit dig? Plåster! Mamma, dockan plåster!!!!

Så fick jag ta fram plåster till dockan... Elna har blivit så bra på att prata, och allra mest när hon har konversationer med nån av sina leksaker... Det är så kul!

Behöver jag säg att hon fortfarande går byxlös...

Allmogemarknad och fucking förkylning!!

2011-09-12T18:12:00.004+02:00

Jag tror inte att marknaden bidrog till förkylningen, för jag kände mig lite risig innan. Men det gjorde det väl inte det bättre förstås... Men det var riktigt trevligt.

Här kommer ett par bilder på Allmogebebisen och hans Allmogemamma:

Här sov Gunnar i fyra timmar. Nöjd med marknadssorlet.

Lite amning fick det bli också.

Elna roade sig med att åka handvevad karusell, påhejad av Rikard till höger i bild.

Och så lite mys med morsan i soffan...

Finaste Gunnar i sin säng.

Mycket nu...

2011-09-10T20:46:00.002+02:00

Gunnar ligger och sover i babysittern. Elna sover också. Hemma hos oss är det numera så att den tiden som ena ungen (Elna) sover så är andra ungen (alltså Gunnar) vaken. Gunnar har sin mest aktiva period på kvällen. Så det är inte mycket tid man ha för sig själv. Men det gööööör ju inget för dom ääääär ju så GULLIGA!!!
Ofta är jag och Gunnar på möte på kvällarna. Alla tycker han är så gullig. Jag har honom i sjalen och han säger inte ett ljud. I sjalen sover han som en stock till sorlet av vissioner om hur Nässjö ska se ut 2030... Men idag har han alltså somnat i babysittern. Vi tog ner den idag, la ett fårskinn i. Han har somnat i den två gånger redan. Imorogn ska lite pojken sova i en korg... Vi ska på Allmogemarknad i Jönköping. Jag ska sälja smide åt farsan som står där och smider, det är tradition... Då har vi 1850-talskläder på oss minsann. Och korg på armen. Och säger "riksdaler"...

Här om dagen hade jag varit duktig med viktgrejset i en vecka. Då hade jag gått ner 2,3 kilo. Det var mycket. Men jag har nog lite vatten kvar som jag pinkat ur mig också. Men fet är jag fortfarande!!!

Polyper? Sommarens sista bad?

2011-09-04T19:10:00.003+02:00

Gulle-Gunnar ligger i min famn och snufsar. Jag är lite rädd att han har nån tjall med svalget eller näsan. Han snarkar väldigt mycket och det låter anträngt när han andas genom näsan. Och ibland på natten när vi ligger ner och ammar så har han problem att andas med näsan. Han verkar inte besväras av det direkt, men jag måste nog ändå ringa barnmottagningen. Kan så här små barn ha problem med polyperna tro??

Idag har vi varit på utflykt. Vi hade med oss pannkakor och åkte till en sjö ute i skogen. Satt på bryggan och myste och åt. Sen plockade vi massa svamp. Elna hjälpte till. Gunnar satt i sjalen hos Rikard. Sen tröttnade Elna på svamp och gick tillbaks till bryggan. Där fick hon en plötslig ingivelse av att slänga i sin stövel i sjön. Långt kastade hon. Och djupt var det. Så det var bara för mig att slänga av mig alla kläderna och simma ut och hämta den. Kallt! Och inte så bra, eftersom jag nyss fött barn och är infektionskänslig... Men vad gör man?

Nu ska jag byta klädsel på Gunnar, som har spytt ner sig. Sen ska vi ta en sjal-promenad. Synd att jag fortfarande bara kan ha flip-flop på mig sen långpromenaden...

Första dagen...

2011-09-01T20:00:00.002+02:00

Jag gick ut hårt. Det blev en promenad på 9-10 kilometer med Gunnar i sjalen. Tog drygt två timmar. Började bra... Hade trevligt sällskap av en kompis och hennes barn i vagn. Men när jah kom hem hade det skavt hål på insidan av låren, sved som satan, kan jag lova. Hade ett par byxor som åker ner i grenen, smart! Dessutom består mina lilltår av vattenblåsor nu. Mina sköna joggingskor har på någon sätt blivit för små efter två graviditeter... Så nu måste jag köpa nya, trist! Och tydligen nya brallor att promenera i också... Men det är väl i storleksordning vad jag köper fikabröd för på nåt halvår eller så. Så det jämnar väl ut sig.

Gunnar ligger i mitt knä och suger på sin groteska napp... Den är så ful! Men han gillar den. Och jag skulle inte låta min lilla bebis suga på nåt plast. Här är det naturgummi som gäller. Och det är tydligen synonymt med FUL NAPP!!

Kan också avslöja att den inte är så här blank och fin i verkligheten, utan mer matt och grågul... Gunnar är lite skrikig på kvällarna, så om jag ska få något gjort mer än att amma, som i sin gör att han får mer ont i magen, så är napp i famnen hos mamma eller pappa ett bra alternativ. Minns att Elna höll på med nåt liknande några veckor och att hon tog napp då. Men sen slutade hon, lika bra det...

Nu känner jag hur det rinner bajs på mitt lår (obs Gunnars). Dags att ropa på Rikard... Nåt som jag däremot inte minns sen Elna var att blöjorna läckte. Hon hade i för sig bara tygblöjor. Det har Gunnar också, till 95%. Men på honom läcker både tygblöjor, pampers, libero och änglamark. (Det är dom gratisprover på pappersblöjor vi fått...) Why???

Nu är det slut på sötebrödsdagarna!!!

2011-08-31T21:14:00.003+02:00

Imorgon är det den 1 september. Då börjar en lång resa. Jag ska börja gå ner mina 30 överflödiga kilon. Svårt att påstå att jag är peppad... Åtminstone inte på själva resan. Slutdestinationen lockar desto mer däremot!
Jag ska börja med att inte äta något socker. Och så blir det minst en promenad om dagen. Och så ska jag dricka mer vatten och äta mat på regelbundna tider.
Har ni något mer tips på enkla och effektiva förändringar så tar jag tacksamt emot.
Inga dieter ännu, eftersom jag helammar.

Det här med att fota till tidningen...

2011-08-30T20:33:00.003+02:00

Ojojoj, det är kaos här hemma... Nån slags tvåbarnschock... Fast det gör inte så mycket. Men igår var bvc-sköterskan här. Jag måste sluta säga bvc-tanten, för vår nya bvc-sköterska verkar fantastisk, och är 37 år och i ngen tant! Äntligen en bra bvc-sköterska!! Eva heter hon, om nån i kommunen är missnöjd och vill byta till nån bra, så kan "Eva" vara värd att lägga på minnet...
I alla fall var det kaos när Eva var här. Elna är ganska odräglig just nu. En kombination av syskon och 2-årstrots tror jag. Mycket känslor är det i omlopp i alla fall. Mycket ilska och mycket ledsen. Jobbigt för henne och hela familjen. Men vi försöker kramas mycket och ge henne all tid vi bara kan. Bvc-sköterskan tyckte i alla fall att vi verkade ha en del att stå i, hmm. Ja, så kan man ju säga.
Ibland blir det komiska inslag i vardagen av det hela. Som när vi skulle fota till tidningen. Det här var det bästa kortet vi lyckades få till. Förutom att inte Gunnars ansikte syns...

Så vi gav upp tanken om att ha med hela familjen... Det blir denna fina bild på Elna och Gunnar istället...

Tror det kommer i tidningen imorgon kanske... Maja, Declan och Karla kommer också samma dag tror jag. Min syster, svåger och lilla systerdotter alltså... Och idag var en "dagens ros" från oss till vår aurora-barnmorska och till förlossningsbarnmorskan i tidningen. Jag blir alldeles varm i mitt hjärta när jag tänker på dom... Och på Kajsa och Rikard. Och på hela förlossningen. Jag vill göra det igen!! Det var så ROLIGT!!!!

Just nu lyssnar jag på Caroline Af Ugglas, Du var mitt hjärta. Schysst låt!!

Och så är det spännande att se hur det går med vårt hus. Banken är så seg... Vi vill lägga ett bud!

2 år...

2011-08-27T22:56:00.004+02:00

GRATTIS ELNA!!!

För en kvart sen, fast för två år sen, föddes Elna. Och om fyra timmar, fast för två veckor sen, föddes Gunnar... Det är så fantastiskt!

Elna är så himla fin och gullig! Idag rev hon till exempel ner tapeter igen: Inte pilla peten! sa hon och drog ner en hel massa, innan vi han stoppa henne... Sen hade vi kalas. Farmor, farfar, farbror Torsten och kompisen Markus var här. Och hunden Allan, som Elna kallar Hallan.

Här matas Hallan med hundgodis. Hon åt några själv också, blääää...

Elna har fått en hel massa paket idag. Hon är en hejare på att öppna dom. Innehållet har varierat mellan böcker, påslakanset, måleriset, dockor föreställande Emil och Ida, en docka som kan skrika, Pippi-, Nickan- och Tömmi (Pippi, Annika & Tommy) dockor, Emilpussel och annat. Dagen avslutades med att Elna somnade i resterna av pannkakstårtan som hon åt till kvällsmat. Glad och nöjd, verkade det som!

Och imorgon blir det mer kalas för världens goaste Elna!

Gunnar på kommunfullmäktige!

2011-08-25T23:13:00.003+02:00

Idag har jag och Gunnar varit på kommunfullmäktige:

Vi diskuterade Nässjös stadsvision för år 2030. Då är Gunnar 19 år och har precis tagit sudenten... Coolt! Och nu ligger han här på en kudde i mitt knä, nyäten, nyskiten, med klarvaken blick och sugandes på sin lilla tumme. En liten grön pyjamas med en groda på och ett par röd- och vitrandiga strumpor har han på sig. Undra vad han har 2030... Gulliga Gunnar!!!

Suckar och stönar...

2011-08-24T22:10:00.003+02:00

På sjukt dåligt humör ikväll...

Blir så trött på människor som tror att dom vet hur ett "framgångsrikt" liv ska levas. Om jag vill leva med Rikard, Elna och Gunnar och ett par ungar till så småningom, på en plats där jag trivs, i ett stort hus där jag trivs, med ett jobb jag trivs med i en omfattning som inte är för hög, nära människor jag och min familj älskar, utan onödig lyx, men med en massa tid och kärlek. Vad är problemet?
Varför ska man ha ett lån på 2 mille, så man måste jobba ihjäl sig för att bo på ett "attraktivt" ställe som man valt för att det är just "attraktivt" i andras ögon, med lyx och resursslöseri... Finns det inte tillräckligt med unga familjer som sitter som i ett skruvstäd med stora lån och flådiga villor och som undrar om det här var livet? Jobba, skjutsa till dagis, betala 10 lökar i månaden på lånet, jobba övertid, ha ångest för att man inte hinner pussa sina barn godnatt, betala ännu mer, äta mat som är magkatarrvänlig, jobba ännu mer, skita i den mån man kan på grund av stressförstoppning, jobba tills man får hjärtinfarkt och dör när man är 65... Snopet...

Herre gud... vad fan är grejen??

Jag får djupandas och titta på min fina familj och tänka att vi snart kommer att ha vårt hus på en plats där vi trivs bland människor vi älskar... Pust... Suck... Stön...

Vägning...

2011-08-23T16:56:00.003+02:00

Idag har det varit invägning på mamma, pappa och Gunnar... Den enda som var nöjd var Gunnar, han hade gått upp till 4620 gram. Det är jättebra! På återbesöket på BB vägde han 4300 och när han föddes var det ju 4370.
Själv hade jag gått ner 10 kilo sen innan förlossningen. Det betyder att jag idag har exakt 30 kilo att gå ner. Och det ska jag banne mig lyckas med på ett år!!! Jag börjar den 1 september, efter Elnas tre kalas...
Den som var mest chockad var dock Rikard. Han hade gått upp 6 kilo på 4 månader. Inte alls i min kaliber precis, men han är lite skärrad, hehe... Själv tycker jag det är lite gött att jag inte är ensam om att vara tvungen att gå ner. Det blir lite lättare när man får med sig nån på promenaderna och att den man bor med inte köper en påse godis titt som tätt...
Nu blir det hårdträning, sockerranson och bra mat hos familjen Salander!!!

Idag har vi fått vår nya kamera! Härligt!! (Förutom att jag var tvungen att köpa till ett minneskort för 400!!! spänn hos vår lokala fotoaffär, fucking expensive!!!!!) Så här kommer ett par dagsfärska bilder på mina skönheter:

Gunnar 9 dagar

Gunnar ska på sitt första politiska uppdrag idag. Det är ledningsgruppmöte för Nässjö Fair Trade City. Hoppas han gillar det. Det gör han säkert. Han gillar nämligen det mesta. Gråter väldigt sällan och är allmänt tillfreds med tillvaron. På torsdag är det första kommunfullmäktigemötet, det kan däremot bli en större prövning, för det blir en långkörare... Fast då är ju Rikard med också, så det ska nog gå bra...

Hur går det med allt???

2011-08-20T19:19:00.002+02:00

Jo tack, väldigt bra! Men det tar tid att vara 2-barnsmorsa! Men jag ska inte glömma bort att blogga! Känner mig liksom lite skyldig att göra det nu, när bloggen haft nästan 12000 (!) visningar senaste månaden...

Hur går det då med Elna och Gunnar? Faktiskt väldigt bra! Elna har inte ärvt sina föräldrars elaka gener, dom som gjorde att vi båda misshandlat våra småsyskon... Tack och lov för det! Hon är inte alls arg eller irriterad på Gunnar utan vill bara mysa. "Mutta Gonnaj!" säger hon helt plötsligt och ska genast pussas. Att "mutta" är alltså inte motsvarigheten till olla, som man skulle kunna tro, utan just PUSSA! Gulligt... Och hon vill alltid vara med och byta blöja. Och om jag ammar och hon ser att han tappar taget tar hon tag om mitt bröst och stoppar in det i munnet på honom igen. När han skriker säger hon "Såååja Gonnaj, inte lessen..." med sin lenaste röst... Så hon är en toppensyrra! Än så länge...
Däremot har hon ändrats snabbt i sin attityd mot oss. Det är mycket vägran och mycket "dumma dumma dumma dej!!!" Så hon är plötsligt lite mer tålamodskrävande. Men det är okej. Känns som att NÅGON reaktion på en ny familjemedlem var att vänta. Det är skönt att tänka på att Rikard är helt pappa ledig till 1 november och sedan jobbar två kvällar/vecka fram till 1 januari innan han börjar helt igen.

Gunnar verkar vara en nöjd liten plutt. Han äter och sover och bajsar. Ibland får man se hans mörkblåa små ögon som plirar på en, oj..! Dessa ögon, vad mycket dom kommer att få se. Jag blir alldeles knäsvag och gråtfärdig när han tittar på mig... På ett härligt sätt. Det stora ansvaret och den stora oron och den stora glädjen i något slags känslomässigt kaos. Tur att han inte tittar så mycket än, så jag hinner vänja mig...

Fyra dagar och redan tuttfixerad...

2011-08-18T10:59:00.002+02:00

Hjälp vad han äter, min lille son... Ofta, länge och målmedvetet... Det är jag inte van vid! Elna åt var fjärde timma och bara från ett bröst, dessutom hade hon ett så försiktigt tag. Gunnar äter jämt om han får. Och det hade jag ju tänkt att han skulle få, men jag försöker redan att begränsa det lite. Jag får så ont! Det känns inte som att jag är taskig om jag ammar en timme och sen låter bli att amma en timme... Han lär nog inte svälta. Om han skriker så får han ju så klart, men inte bara för att han snuttar i luften och på handen. Väldigt vad olika det är med barn, man får verkligen individanpassa skötseln från början...
Jag som tänkte att min viktnedgång skulle främjas med promenader och sockerranson, för att man inte kan lita på amningen. Nu verkar det som att jag får ligga på sängen, dricka vatten och gå ner i vikt... Åtminstone till en början.

Idag ska vi på återbesök på BB. PKU-test, vägning och lite sånt. Själv ska jag lämna urinprov, för jag tror jag åkt på urinvägsinfektion. Alltid är det nåt...

Sen måste vi köpa ny kamera. Den gamla har ballat ur totalt, väldigt olägligt!

Förlossningsberättelse

2011-08-16T22:50:00.004+02:00

Förlossnigsberättelse:
Lars GUNNAR Ebbe

Vår bebis skulle födas den 3 augusti, enligt beräkningarna. Torsdagen den 11 augusti var jag på förlossningen och pratade lite om igångsättning och mitt mentala tillstånd (som inte var nåt vidare...). Vi kom fram till att jag skulle komma tillbaks och se hur det såg ut den 13 augusti igen. Innan jag gick hem så gjordes en undersökning och en hinnsvepning. Jag var öppen 1-2 cm och cervix var 2 cm. Sen åkte jag och Kajsa, min närmsta vän och tillika doula under kommande förlossning, till Jönköping och handlade oss fattiga på a6... Det var så himla kul!!!

Vi körde lite igångsättningstips vi fått på kvällen också: hallonbladste, sex, bröstvårtmassage, promenad, massage och tidig sänggång... Klockan ett på natten var jag uppe på toa. Då kom slempropp el grande, den största jag sett! (Har i för sig inte sett så många, min förra och så en på nätet...) På natten fick jag sen lite värkar. Försökte att inte koncentrera mig på dom utan att sova över dom. Men kan tänka mig att det var ett par i timmen resten av natten. Det kom några värkar på morgonen men sen avtog dom.

Framåt eftermiddagen startade det igen. Sen hade jag 2-5 värkar i timmen ungefär. Jag var tvungen att andas igenom dom, men dom var inte långa. Under natten fortsatte dom och jag sov väldigt dåligt, steg upp tidigt och åkte till förlossningen igen, som vi bestämt två dagar innan. Jag träffade en läkare som undersökte mig och konstaterade att jag hade 4-5 värkar i timmen och att Gunnar mådde prima. Någon påverkan på statusen i underlivet hade dock inte värkarna gjort. Jag bröt ihop. ALLT var som förra gången. Jag som kämpat så hårt för att komma i fas med min oro och mina farhågor om att det skulle bli en repris på Elnas förlossning. Nu verkade det som att det skulle bli så. Trots att jag förberett mig på alla sätt. Jag är helt enkelt en som har extremt långa förlossningar, trist... Läkaren föreslog att jag skulle komma tillbaks på kvällen för att jag skulle kunna få sova ordentligt under natten. Jag skulle få en morfinspruta och en sovdos så jag kunde vila ordentligt och inte var så trött när det väl drog igång.

På lördageftermiddagen var jag så ledsen och trött. Värkarna hade tilltagit ordenligt. Vid 19-tiden på kvällen kom Kajsa. Då hade jag 5 minuter mellan värkarna. Dom gjorde riktigt ont. Jag kände mig väldigt nere... Men jag tog ett bad hemma innan Kajsa skjutsade in mig till förlossningen. Nu hade jag det riktigt jobbigt. Och det jobbigaste var att jag inte visste om dom gjorde nytta eller inte. Jag förutsatte att dom inte gjorde någon nytta... När jag kom in till förlossningen gjordes ctg, Gunnar mådde fint, värkarna var starka och hyfsat täta. Klockan 22:00 var jag öppen 3 cm, cervix 1 cm. Lite hade ju värkarna gjort då. Men jag skulle ändå få en sovdos och morfin.

Rikard åkte och lämnade Elna till min pappa och åkte sedan in till förlossningen. Han kom vid 23:20 till förlossningen. Kajsa fick sova en stund, efter att ha tryckt och vaggat mitt huvud under värkarna och varvat med massage i ryggen. Rikard fick ta över. Morfinet gjorde nog att jag kunde vila lite mellan värkarna. Dom blev kortare och mindre smärtsamma, det var skönt. Men vid 01:00 gjorde det inte någon som helst nytta längre. Det var outhärdligt att ligga ner. En undersökning visade att jag nu var öppen 5 cm och cervix utplånad! Jag hade 3-5 värkar på 10 minuter. Jag bad om att få bada.

Klockan 01:20 går vattnet, samtidigt som jag sätter mig i badet, det är underbart att bada! Men jag vill att det ska bli ännu mer underbart och ber om lustgas. Mmm... Hur kunde jag överväga att föda utan lustgas?

Rikard är bäst! Han baddar mig med kalla handdukar och trycker och vaggar huvudet under värkarna. Kajsa väcks och även hon är fantastisk och hjälper till och allt går så himla bra!!! Jag tappar inte en enda värk, inget utanför som stör.
Barnmorskan Lotta är också väldigt bra! Hon säger att jag måste gå upp om det börjar trycka på bakåt. Fan heller! tänker jag. Jag tänker aldrig gå ur badet! Men jag tar mitt förnuft till fånga efter en och en halv timma i badet. Det känns för visso orealistiskt, men vid 02:45 trycker det faktiskt bakåt. Visst är värkarna sjukt starka och långa, uppåt 2 minuter. Men jag känner mig inte det minsta trött och sliten. Jag går upp ur badet och rusar in och slänger mig i förlossningssängen.

Kan inte tro mina öron när Lotta säger att jag är öppen 9 cm!! Vid 03:00 börjar jag krysta. Det var alltså så här krystvärkarna skulle kännas... Lotta säger att jag ska ta det lite försiktigt och jag lyckas andas mig förbi ett par krystvärkar.
Men sen tar det i! Gunnar föds klockan 3:14. Perfekt! Slät och rund och underbart söt! Skriker direkt och tuttar efter tio minuter. Ett fullmånebarn och söndagsbarn, häftigt!

Moderkakan kommer ut. Och så en jädra massa blod, 1,6 liter förlorar jag. Typiskt... Men det blev aldrig dramatiskt, som tur var. Blödningen stannade och blev lite sydd i bristningen. Jag sprack upp lite i ärret från klippet förra gången.

Så här knappt tre dygn efter kan jag knappt tro att min kropp fött barn så nyss. Jag har inte ont någonstans! Känner mig lite matt när jag går promenader. Men det är inte så konstigt efter blodförlusten.

Gunnar, som vägde 4370 gram, var 52 cm och hade ett hattmått på 35,5 är en fantastisk liten bebis. Han äter mycket och bajsar därefter. Han sover gott, var som helst och skriker inte alls, än så länge. Han är redan en i familjen.

Elna pussar honom och kollar gärna när man byter på honom. Jag och Rikard njuter av att vara en 2-barnsfamilj!

Välkommen till oss Gunnar!!!

Vi ska älska dig alltid!!!

Jag har överlevt!!!

2011-08-15T22:30:00.002+02:00

Med råge!!! Det här är helt fantastiskt! Gunnar är ute och förlossningen gick otroligt bra! Förlossningsberättelse ska jag knåpa ihop i morgon var det tänkt.

Nu är vi hemma. Jag är så glad och nöjd och lycklig! Gunnar är den sötaste bebis jag sett. Och det kan jag säga just för att han är väldigt lik sin syster... Varför ändra på ett vinnande koncept..? Elna verkar också tycka att han är söt. Hon överöser lillebror med pussar. Och igår på BB försökte hon mata honom med pommes frites. Han fick åka lite bb-vagnrally i korridoren också...

Nu ska jag gnälla lite mindre i bloggen, var det tänkt... Så att jag förlorat 1,6 liter blod tänker jag inte kommentera. Mitt hb låg på 136 innan förlossningen och på 110 idag, så jag överlever utan järntillskott till och med. Har dessutom inte ont någonstans!

Jaja, ni känner ju mig... Tids nog blir det nog gnäll igen. Eller åtminstone vardagstristess... Men nu ska vi bara njuta ett tag!!! TACK för alla grattis, alla kommentarer och allt stöd!! Ni har gjort väntan lättare!!

Välkommen till världen Gunnar!!!

2011-08-14T19:35:00.002+02:00

Ska börja med att tala om att detta inlägg författas av Karins förträfflige make Rikard.
Eftersom Karin ligger kvar på BB matt och trött, efter att ha förlorat 1,6 liter blod, vilket är lite för mycket.

Bli inte oroliga!
Det är dock ingen större fara på taket, men personalen vill ha situationen under kontroll. Hon har ju trots allt sällskap av en otroligt fin snubbe vid namn Lars Gunnar Ebbe Salander..

Förlossningen gick fort, nästan utan smärtlindring, om man bortser från lustgas och bad. Karin åkte in vid 21-tiden för att få sova över på Eksjöförlossningsavdelning och klockan 3:14 föddes Gunnar. Något oväntat. Han vägde 4370 gram och var 52 cm lång och är dessutom en riktig looker. Det har han efter sina föräldrar förstås.

En längre, utförligare och mycket roligare berättelse med diverse tillhörande bilder kommer senare, när Karin är tillbaka i högform.

Mvh Rikard

Massor av värkar...

2011-08-13T18:05:00.002+02:00

Kommer var femte minut. Gör väldigt ont. Avtar troligtvis. Som vanligt. Om tre timmar ska jag till förlossningen. Då är min aurora-barnmorska där. Jag sätter allt hopp till henne. Snart kommer min kompis också, det blir också bra. Och Rikard är fantastisk! Som vanligt... Det är svårt att ha värkar med en två-åring som hoppar runt en... Rikard trycker mitt huvud när värkarna kommer och jag andas på. Det är så skönt! Eller skönt, det blir uthärdligt...

Allt är precis som förra gången...

2011-08-13T11:26:00.002+02:00

Usch, nu vill jag inte mer! Allt är precis som förra gången, hittills. Nu har jag haft värkar sedan slemproppen gick i går natt. 2-5 stycken i timmen. Inte så ofta alltså, men tillräckligt ofta för att inte kunna sova eller göra nåt annat avkopplande. Inte lika ofta som förra gången då jag hade var tionde minut eller tätare hela tiden. Dom här gör inte svinont heller. Men tillräckligt starka så jag måste andas igenom dom.
Och så till dagens bedömning på förlossningen, behöver jag säga att det inte hänt NÅNTING!?! Går alltså inte att ta några hinnor än. Hur fan kan det bli så här igen??? Om man räknar med latensfasen tog Elnas fölossning 75 timmar. Om jag ska räkna med latensfasen denna gång så är jag inne på timme 36 nånting...

Nu ska ju dock inte denna förlossning bli som förra!!! Så i natt ska jag sova på förlossningen. Få sömntabletter, lugnande och smärtstillande. Hela tablettpaketet alltså... Så jag kan sova inatt och vara fysiskt utvilad. Sen hoppas jag att det mognat så att man kan ta hinnorna ändå i morgon bitti. Om inte så hoppas jag bli mentalt hjälpt av min aurora-barnmorska, så jag inte går och hänger mig...
Den läkaren och barnmorskan jag träffade idag var inte lika inkännande som dom jag träffade i tordags. Så jag har gråtit i fyra timmar nu... Usch, nu längtar jag bara till natten så jag kan få sova!
Känns knappt som att det kan bli jobbigare nu... Och Gunnar blir bara fetare och fetare... Suck...

Lite kul! Och lite äckligt...

2011-08-12T15:56:00.004+02:00

Om man bildsöker på google på slempropp så får man bara en endaste stackars bild på en slempropp. En liten och ynklig en...
Synd att jag inte fotade min... Jag var faktiskt på väg, helt seriöst. Men kameran var i förlossningsväskan som är i bilen. Och jag orkade inte gå ut i bara mässingen och hämta den. Så den fick gå i toan. SYND!!! Jag kunde lagt upp den på bloggen... Och så kunde stackars osäkra förstagångsmammor få se hur en rejäl slempropp ser ut... Jag själv hade gärna sett en bild på en slempropp innan jag fick Elna. (men det kanske bara är jag..?) Slempropp liksom, det går ju inte att föreställa sig innan precis! Låter suspekt. Nattens slempropp var en riktig maffig sak. Nästan 1 dl slem. Och den gör likt klockan: Går och går men kommer aldrig till dörren... Och det kanske man ska vara tacksam för...

Förlåt om jag var äcklig nu... Annars är det lugnt...

Min roliga unge!!

2011-08-12T08:50:00.002+02:00

Elna är i köket och grejer. Rikard duschar. Jag sitter vid datorn och orkar inte riktigt lyfta häcken... Jag hör inte Elna riktigt, det har varit tyst länge... Jag frågar vad hon gör. "Äter äpplem!" svara hon. Går ut och kollar. Då har busen klättrat upp på köksbänken och klätt av sig alla kläderna. Hon är inne på sin fjärde nektarin. På golvet under henne har hon slängt tre avätna kärnor... Det var välmogna nektariner, så det blev duschen sen.

Och angående den andra ungen... Det var viss mening med hela igångsättningsproceduren igår. I natt avgick en gigantisk slempropp. Jag har ovanligt glesa sammandragningar, men dom som kommer gör rätt så ont. En i halvtimmen/timmen eller så. Inatt var det tätare, men jag lyckades sova gott ändå! Min förhoppning är att det i alla fall är moget för igångsätning på söndag. Det BORDE det väl vara???

+8 dagar nu då.

2011-08-11T20:30:00.002+02:00

UNGE!!! UT!!!

Idag träffade jag aurora-barnmorskan och en förlossningsläkare på förlossningen. Gunnar mår prima, om man nu skulle tvivlat på det, så som han röjer runt. Inget ytterligare har hänt i födelseregionerna. Ska dit igen för bedömning på lördag. Är jag mogen då, dvs utplånad tapp, öppen 2 cm yttre och inre modermun, så kan dom ta hinnorna. Då blir det i så fall på söndag. Är det däremot inte mer moget så får det vänta... Jag vill inte bli igångsatt med hormoner.

Jag tror att mitt mentala tillstånd kommer att påverka förlossningen negativt om jag får gå längre. Till söndag kan jag "hålla ut", och hålla humöret uppe. Det känns liksom som en plan. Dessutom jobbar min aurora-barnmorska på söndag. Så allt känns bra. Läkaren tyckte att mitt resonemang var bra. Hon sa även att man inte ser det som något drastiskt eller riskfyllt att starta en omföderska genom att ta hinnorna om man är så pass mogen... Chanserna att det ska bli en naturlig förlossning är goda.

Sen åkte jag med min kära vän och tillika doula, till Jönköping och köpte upp en massa pengar... Det var kul!!! Jag fick tillexempel en vinterjacka!!!! Det har jag behövt länge! Tyvärr kunde jag inte knäppa den... Men det kan jag nog framåt oktober eller så...

Förövrigt är det inget på gång... Så det blir hela förlossningsigångsättningen ikväll också: 1,5 liter hallonbladste, mircolax, färdknäpp och hudkontakt. Och så tidigt sänggående! Bäst jag sätter igång med igångsättningen...

Karin 10/8 2011:

2011-08-10T19:58:00.004+02:00

Fortfarnde gravid.
Inga värkar eller andra tecken.
God lycka i svampskogen.
Vid hyfsat gott mod.
Mätt av en falafelrulle.
Kollar Sommar med Ersnt och drömmer om vårt hus...

Imorgon blir det bedömning och samtal på förlossningen. Sen åker jag och handlar en badbalja till Gunnar och lite annan skit på ett stort svenskt möbelföretag... I oenighet med mina principer, men vad fasen!!!

Tack igen för alla tankar och kommentarer, ni är så vackra och fina och snälla. Igår var ni 700 stycken som brydde er/var nyfikna/gottade er/kände medlidande/solidaritetsväntade... Hej!! Kram på er!!

Lite bättre nu...

2011-08-09T15:53:00.002+02:00

Nu ägnar jag mig till fullo åt nån slags mindfulness... Koncentrerar mig helt enkelt på bra tankar. Min aurora-bm ringde. Jag ska dit på torsdag morgon om det inte satt igång innan. Då får jag lite extra support och koll så att allt är bra med bebisen. "Och så kan vi gräva riktigt ordentligt!" sa hon...
Dagens hinnsvepning känns litegrann. Lite molande... Man kan ju alltid hoppas att det blir riktiga värkar av det. Men det känns inte riktigt så.
Ikväll kommer min kompis som ska vara med på förlossningen. Hon ska få massera och prata och få mig att slappna av. Hon är bättre på sånt än jag, så jag kanske kan få en bra känsla och därmed lite oxityciner innan sänggående... Kanske kan vara det som hjälper... Åtminstone kan det inte bli så mycket jobbigare! Men nu ska jag ta en dag i taget, fram till torsdag morgon, så får vi se vad som händer då. Jag kommer försöka sitta så lite som möjligt vid datorn, så det kanske inte blir nån uppdatering förrän i morgon kväll eller så... Men bli inte nervösa för det! Lev i nuet och andas lugnt!!

Hos barnmorskan...

2011-08-09T09:33:00.002+02:00

Jag vaknade fem idag och kunde inte somna om. Jobbigt. Speciellt eftersom man vet att man ska sova mycket innan förlossningen... Jag kände mig helt knäckt! Sen vaknade Elna en halvtimme senare av min gråt. Anledningen till att jag känner mig knäckt är att det håller på att bli precis som förra gången... Jag hade verkligen lyckats tänka att nu är det en ny förlossning! Allt blir nytt, andra förutsättningar. Så verkar det bli precis likadant! Jag lägger skuld på mig själv. Det är mitt fel att det inte sätter igång! Jag är för tjock för att hormonerna ska orka sätta igång förlossningen. För många kilon, så hormonerna blir för utspridda. Eller så spänner jag mig för mycket. Inga oxityciner som frigörs...
Och eftesom historien upprepar sig, så gjorde jag precis som förra gången på mvc när jag gått över en vecka. Grät så mycket att jag knappt kunde prata... Blodtrycket blev jättehögt... Jag behövde inte ens säga något. Hon sa på en gång: Vi ringer in till förlossningen och kollar om du inte kan få komma in på en mogenhetskontroll. Vilket hon gjorde. Min aurora-bm ska ringa upp mig snart. Får se om jag får komma in idag och åtminstone bli lite tröstad och peppad...
Grejen är ju att jag var lugn när jag gjort tillväxtultraludet. Då var han beräknad till 3800 gram den 3 aug... Sen räknar man med att han ökar 50 gram om dagen. 50 gram x 14 dagar = 700 gram. 3800+700= 4500 gram. Och så en felmarginal på 10%. Det betyder att Gunnar mycket väl kan väga 5000 gram om jag går över 14 dagar. Och så får jag panik igen...

Får se hur det går det här... Blir nog ingen igångsättning idag i alla fall. Fick en hinnsvepning hos barnmorskan och jag hade öppnat mig mer sen sist. Hon kom åt att svepa ordenligt och jag känner lite molande just nu. Vill ge det över natten i alla fall. Om jag får komma in idag så kanske en till barnmorska kan gräva lite så det är ännu större chans att det kommer igång...
Jag vill INTE bli igångsatt!! Men jag vill INTE vänta längre heller! Och jag vill INTE föda ett 5-kilosbarn...
Jag vill helt enkelt att förlossningen ska starta NU!!! NU! NU! NU! Av sig själv!! Och gå fort!! VARFÖR blir det inte som jag vill!!!???

Det bästa med att gå över tiden...

2011-08-08T22:15:00.002+02:00

...är allt engagemang!! Otroligt! Tack! Jag är helt överväldigad! Ni är fantastiska!!!
Mina närmaste orkar inte med mitt gnäll längre, dom som får stå ut med det varje dag, dygnet runt, åtminstone Rikard... Han har nog med att koncentrera sig på att inte bryta ihop på Bus-Elna och sin sjukt sura fru... Han är bäst!!! Men han orkar knappt peppa längre. Inte HELA TIDEN i alla fall. Som jag skulle behövt idag... Men ni är ju över 500 om dagen nu för tiden... Ni orkar ju!! Tack igen!!

Och så har jag just blivit övertygad om att INTE kedja fast mig i en förlossningssäng och ligga där tills dom tar hål på hinnorna... Min bloggläsare Sara fick mig att tänka en gång till... Det kanske inte är så smart, trots allt. Nu ligger ju Gunnar långt ner, tror jag i alla fall. Så det kanske skulle vara lite smidigare då. Men samtidigt så kanske det tar längre tid och gör mer ont. Jag kanske ska ägna mig mer åt avslappning och mental förlossningsförberedelse än åt att smida planer om hur jag ska lyckas gråta mig till en igångsättning... Blir lite fel fokus känner jag...
Dessutom kanske dom inte kan ta hål på hinnorna, eftersom ungen fortfarande är rörlig. Det betyder faktiskt att jag måste ringa förlossningen om vattnet skulle gå nu innan jag fått värkar, så får dom skicka en ambulans så jag kan åka i liggläge direkt till förlossningen. Är bebisen rörlig kan nämligen navelsträngen slinka emellan huvudet och bäckenet och klämmas om man står eller sitter upp. Då kan bebisen få syrebrist. Det är inget bra.
Så om han inte sjunkit ner mer eller fixerat sig i morgon så kommer dom ändå inte att ta hål på några hinnor, misstänker jag... Fast nu tror jag i för sig att han sjunkit ner rätt mycket dom senaste dagarna. Men ändå. Jag kanske nöjer mig med hinnsvepningen imorgon... Och så ska jag fika.
Det blir ingen inatt heller! Garanerat!! Har vi tur så KANSKE det kan bli vinst för Karin eller Cornelia... Men jag tror mer på Ninis. Eller att ni helt enkelt har varit för snälla när ni gissat...

Jobbigaste dagen!

2011-08-08T19:33:00.002+02:00

Det hjälper inte att jag kollar på bilder på svältande barn. Jag tycker ändå synd om mig själv. Man är inte ett dugg logisk i sitt tänkande när man gått över tiden. Det känns som om hela världen är emot mig. Nån vill mig illa. Det känns som att det här är det jobbigaste i hela världen. Jobbigare än extrem svält till och med. Så är det ju nturligtvis inte!!! Det är ju helt befängt och absurt att man är så inställd på ett datum. Fast man vet både av egen erfarenhet, andras erfarenheter och statistiken att man oftast går över tiden. Vad är liksom grejen med det här???

Men nu har jag en plan:
I morgon bitti ska jag till barnmorskan. Då ska jag få en till hinnsvepning. Barnmorskan frigör fosterhinnorna från livmodertappen genom att svepa med sitt finger. Hoppas jag är någon mer öppen än sist så hon kommer åt ännu bättre. Sen ska jag ta en promenad, vara mycket upprätt, ha sex, ta ett microlax och sen gå och lägga mig tidigt. Har jag sen inte fått värkar under natten alternativt att slemproppen går, så att jag förstår att nånting är på gång, då tänker jag ringa förlossningen och vara nästintill odräglig... Ända tills dom släpper in mig och tar hål på hinnorna. Ni som tycker det låter jättedumt tänker jag inte lyssna på.
Jag är så trött på det här nu. Jag känner mig orolig för barnet och förlossningen. Och Gunnar blir bara tjockare och tjockare... Jag vill ha honom på utsidan nu!!! Jag hoppas att det är en fördel att jag gått på aurora-samtal. Kanske kan jag få prata med min aurora-bm så hon kan hjälpa mig på nåt sätt... Det här är på väg att ta knäcken på mig.

Jag gissade på 8:e

2011-08-08T09:39:00.002+02:00

Men det var fel. Blir inte nån bebis idag heller. Jag håller på att förgås av tristess. Så vi åker nog iväg på nån utflykt eller nåt sånt.

Huset var bra!!

2011-08-07T22:24:00.003+02:00

Nu ska vi fundera en massa och göra en seriös översikt av vår ekonomi... Det var i alla fall väldigt likt ett sånt hus vi tänkt oss. Känns ju lite snopet... Vi trodde vi skulle få gå på massor av husvisningar för att få rätt känsla... MEN det ska besiktigas och funderas och stötas och blötas med banken.. Vi får se. Men vi är positiva... Bättre än det förra vi kollade på, som var rena katastrofen och som gjort att vi inte ens vågat kolla på hus på ett halvår, haha.

Gunnar däremot, verkade inte helt exalterad... Han är kvar i magen och verkar så förbli. Inga känningar. Trots att jag gått två långa promenader idag. 1,5 km och 2 km är långt när man är gravid i tionde månaden...

Tionde månaden, jag trodde bara man var gravid i nio månader..?

Inte den 7:e augusti.

2011-08-07T11:16:00.003+02:00

7:e augusti kommer inte att bli Gunnars födelsedag.
Däremot ska vi på en husvisning ikväll. Mest som tidsfördriv. När jag anmälde mig så tänkte jag att Gunnar nog är född då och att vi missar den, men att det inte gör nånting... Men så var det ju inte. Kanske blir det den 8:e? Eller 9:e... Eller 17:e... Vi kanske hinner köpa hus innan.

UT NU GONNAJ!!!

2011-08-06T20:25:00.002+02:00

Elna har sprungit runt och tjoat hela dagen:
"Ut nu Gonnaj! Ja bi ajj nu! Gonnaj!!" Så hon har liksom fattat grejen... Hon verkar inte så värst arg, men ganska bestämd... Hjälper dock föga. Han ligger där han ligger.

Dagens utpressning:
-Kan inte du klippa mig ikväll?
-Nää, jag orkar inte...
-Jooo, snälla.
-Om du plockar i ordning hela lägenheten själv, så jag slipper det ikväll...
-Vadå, hela???
-Ja.

Han har börjat med köket. Snart kommer han hit och plockar. Min stackars man som sliter häcken av sig hela dagarna. Men sen ska han bli nyklippt i alla fall...

6 augusti.

2011-08-06T09:50:00.002+02:00

Trallalaaa... När min mage var en enda sammandragning och ett tryck neråt i tre timmar i går kväll gick jag och la mig med ett visst hopp om att den 6 augusti kanske skulle kunna bli nåt att komma ihåg. Men icke!
Jag skojar inte, min mage var stenhård konstant i över tre timmar. Jag kände hur Gunnar tryckte neråt, neråt, neråt. Tog spjärn emot magväggen och tryckte. Gick och la mig och somnade. Vaknade klockan sju, utan att det hänt nåt...
Never ending stooryyyyyy...

Många förlorare!

2011-08-05T22:07:00.002+02:00

Hur tänkte ni egentligen? Ni andra som trodde att jag INTE skulle gå över... Listan är inte så lång längre. Nu hoppas jag på vinst för Lovisa och Titti!!!

6 aug: Lovisa Thörn, Titti

7 aug: Sarah W

8 aug: Jenny Isaksson, Sara

9 aug: Philip Sundbäck, KarinS

10 aug: Karin

11 aug: cornelia

13 aug: Ninis

Men tack för att ni deltagit!!! Och för att ni fortfarande peppar. Senaste fem dagarna har Tillökningsbloggen haft över 2500 visningar... Det känns osannolikt! Men kul! Kommentera mera!!

Min smarta kropp.

2011-08-05T19:13:00.003+02:00

Det är nog så att min kropp väntar på att jag ska vara sjukt trött på att vara gravid. För ju mer tiden går desto mer ser jag faktiskt fram emot förlossningens start och dess kraft och smärta. Jag har alltså gått från panik inför förlossningnen, sen bara bävan, sen ett visst hopp bland negativa tankar, sen skräckblandad förtjusning, sen "okej, det ordnar sig väl", sen "vissa delar kan nog till och med kännas bra". Och nu: BRING IT ON!!!
Och om en vecka som matadoren i Tjuren Ferdinan: Sparka mig! Stånga mig! Gör NÅNTING!!!

Men det är alltså inget på gång idag heller.
Idag har jag lärt mig hur Gunnars babyskydd funkar. Så vi kan frakta hem honom säkert från BB. Sen ska vi hänga upp hans takvagga i köket. Och jag ska packa Elnas ryggsäck med grejerna som hon behöver när hon är hos min mamma och pappa, då Gunnar behagar komma ut...

Misslyckat!

2011-08-05T10:59:00.002+02:00

Nä Projekt Igångsättning gick inget vidare. Inga som helst tecken på att det skulle sätta igång. Inte ens en liten extra smärtsam sammandragning. Trots att jag körde hela paketet. Inklusive lavemang, Rikard gick och köpte på konsum igår och sa enligt honom själv: "Sen skulle min fru ha nåt som hette microlax..." Visste att han skulle skylla på mig... Alltså, det var ju jag som skulle ha det, men det är så typiskt att säga det. Typiskt Rikard alltså.
Men nu funkade ju inte det ändå... Och inget annat heller... Det här är inget roligt. Det kan faktiskt vara tolv dagar kvar. Prutt...

Projekt igångsättning.

2011-08-04T16:51:00.002+02:00

Jag är fortfarande gravid. Idag har jag varit hos barnmorskan. Hon var inte så brutal som jag önskat, men ändå ganska... Hon rekommenderade lavemang och samlag. Inte samtidigt väl? Och vilket ska i så fall vara först? Jaja, det där löser sig nog... Jag har förresten inte orkat köpa nåt lavemang. Och jag får känslan av att det är nåt inte Rikard skulle vilja gå och köpa heller, fast jag har inte frågat... Som när en 15-åring köper kondomer, typ... Fast han kan ju alltid säga "Det är till min fru, hon ska försöka få igång förlossningen.". Skylla ifrån sig liksom. Fast vem som helst kan ju bli förstoppad. Eller vilja sätta igång en förlossning. Eller vilja få fart på tarmarna av nån annan anledning. Som ett partytrick kanske. Eller bara lite extra spänning i tillvaron.

I alla fall så sattde det ju inte igång i natt. Det var bra faktiskt. Idag känns allt väldigt mycket bättre än igår och jag är med redo. Dagsformen är bättre helt enkelt! Så välkommen ut, Gunnar!!

Klockan är snart två....

2011-08-04T01:40:00.002+02:00

...varför sitter och och kollar på förlossningsprogram på kanal5-play??? Vrida om kniven lite... Alltså jag är inte bitter (nej då!)... Men jag känner mig spänd och orolig. Det är en jobbig känsla så här på natten till den 4 augusti. Min kompis, som ska vara med på förlossningen, är inte hemma inatt. Hon har 3 timmars bilresa hit om det skulle sätta igång. Vi har lånat ut vår bil till mamma och pappa över natten. Vore just typiskt om det skulle sätta igång inatt... När jag inte sovit ordentligt också...
Så just i natt eller i morgon bitti hoppas jag att det INTE sätter igång.
...så gör det säkert det. Och så blir jag spänd och kan inte slappna av och så blir allt mycket jobbigare än vad det hade behövt bli. Äh, nu är det dags att sluta grubbla och sova i stället. God natt!!

Elna lockar på Gunnar!

2011-08-03T23:05:00.003+02:00

Magen dårå, v. 40+0

I kväll när Elna skulle somna så klappade hon mig på magen och sa "UT NU GUNNAR!". Vem kan motstå det liksom!? Ja, Gunnar kan, tydligen... Men det var första gången hon sa "Gunnar". Och första gången hon liksom verkade fatta att nåt ska komma ut...

40+0 och ingen Gunnar...

2011-08-03T21:58:00.002+02:00

En gång är ingen gång. Två gånger är en dålig vana. Jag är uppenbarligen en sån som går över tiden. Det var ju trist...
Jag ber om ursäkt om någon trott att jag fött... Jag har bara varit utom hemmet och tänkt på annat. Har varit med mina systrar och gullat med min systerdotter. Sen var vi på konsert med ett irländskt band nu ikväll. Gunnar är alltså fortfarande inte född. Han ligger dock betydligt längre ner nu, tror jag. Det trycker som satan neråt. Min kissblåsa är utsatt för tryck ständigt. Han verkar liksom har fastnat på vägen... Hakat upp sig på blåsan helt enkelt. Kanske om jag sitter på toan hela tiden och släpper ut varenda droppe så blåsan ständigt är tom? Eller så lever jag på som vanligt och skiter i vilket datum det är. Lätt att att säga!
I morgon ska jag till mvc. Då jädrar!!!

Hej alla 400 nyfikna...

2011-08-02T19:37:00.004+02:00

400 unika läsare var inne och kollade igår om Gunnar kommit ut. Känn ingen press Gunnar... Som en kändisbebis, snart hänger fotograferna i buskarna här också för att få en bild på en havlnaken och vansinnig tjockis. Alternativt "Den efterlängtade avkomman"...
Men jag hoppas på att jag själv får avslöja nyheten när han kommit.

Tyvärr fattar jag inte hur man bloggar från mobilen... Så om jag hittar en dator att tjuvblogga från på BB så blir det en snabb uppdatering. Annars kanske Rikard får blogga lite när han hämtar den stolta storasystern.
Om hon nu kommer vara stolt... Hon kommer troligen få för sig att vi hämtat lilla kusinen. Alla bebisar heter nämligen Karla just nu...

Nu ska vi städa. I morgon tvätta. Har nämligen konstaterat att det nog är jobbigt att komma hem från BB när det är stökigt och det inte finns några rena kläder... Risken är att jag inte vill åka hem från BB då. Det kan ju vara synd. Finns också ett till alternativ som är ganska lockande. Om jag är på BB en dag extra så kan Rikard vara hemma och städa och tvätta den dagen!
Vi får se lite hur det blir. Vi kanske hinner med tre städningar och två tvättdagar till innan Gunnar kommer.
Imorgon är det den 3 augusti...

Dagens rapport.

2011-08-02T15:54:00.002+02:00

28,4 grader inne nu. Gunnar på insidan. Jag kan känna att det trycker lite mer neråt idag. Det gjorde det med Elna i fyra veckor eller så. Så det är liksom inget jag tar fasta på. På torsdag ska jag till mvc igen. Då ska jag kräva en brutal hinnsvepning. Jag är sjukt trött på att vara gravid. Och jag vet att om jag börjar få värkar så kan det ändå vara en vecka kvar. Förvärkar och sån skit...
Idag är en kompis på förlossningen efter att ha blivit igångsatt efter att ha gått över två veckor. Det känns som att jag är där om två veckor också... Tänk om det ville komma igång... Helst nu!

Jag hör av mig om jag känner nåt kul. Typ en slempropp. Eller nåt annat kul...

Bra dag till slut...

2011-08-01T23:07:00.003+02:00

Idag har det varit eländigt. Varmt, men jag orkade inte röra mig nånstans. Inte ens till en sjö. Men sen sov vi två timmar, jag och Elna. Vi vaknade vid fyra, som om det var en ny dag! Vi åkte direkt till stranden och badade hur länge som helst och simmade och det var så härligt!! Sen åkte vi och åt på en utomhusrestaurang. Jag åt värsta skaldjurssalladen. Rikard åt nåt kött. Elna åt korv och pommes. Sen fick jag en sån där asgod chokladtårta med tryffel efteråt, och kaffe. Så efter maten hade jag massa energi och lekte med Elna, plockade "bär", lingon och blåbär, hoppade på stenar, gungade till klockan var tio och det blev mörkt. Då åkte vi hem. Alla var nöjda och glada...
Just nu pågår projekt "kyla lägenheten", vi har i alla fall fått ner det från 28,2 som det var när vi kom hem, till 26,7 nu. Vi kan inte ha fönstrena öppna när Elna är vaken...

I morgon är det 2 augusti. Min namnsdag. Också 30 år sedan min morfar dog. Det ska tydligen hela släkten "fira" med bakelser, för det gillade min morfar... Sympatiskt! Denna dagen delar jag och morfar Ruben gärna med Gunnars födelsedag! Hör du det Gunnar!!??

Så varmt!!!

2011-08-01T14:26:00.002+02:00

Vi har det så sjukt varmt i vår lägenhet!! 27,4 grader närmare bestämt. Och jag är för trött för att åka och bada. Eller vi kan inte komma överens om vart vi ska bada nånstans... Så jag ligger i sängen med fläkten och skriker okvädningsord och smålipar om vart annat. Svetten dryper... Känns inte som min bästa dag... Inte mitt charmigaste jag... Den enda som verkar trivas där han befinner sig är Gunnar. Han vill nog inte komma ut till en vrålsur morsa, en småirriterad pappa och en gangstersyster som gör allt för att mamma ska bli ännu vrålsurare. "Inte pilla fläkten...", säger Elna och trycker på och av och ändrar inställningarna och jag blir så trött...

Heja Karin! Friskt humör, det är det som susen gör!
Heja heja heja!!!

Pssst! Gunnar!!

2011-08-01T00:17:00.001+02:00

Nu är det 1 augusti! Varför gör du inga ansatser till att komma ut? Vi har ju talat om det här...

Måste man uppdatera bloggen varje dag???

2011-07-31T13:49:00.002+02:00

Annars känner jag inte att jag måste det... Men just i dessa dagar så vill jag nästan göra det... För att säga att inget har hänt och att inget är på gång. Så jag kommer nog att göra det... Det kommer bli mycket gnäll, tror jag...

Vi odlar potatis tillsammans med våra kompisar. Vi är sammanlagt sex familjer som odlar kollektivt hos en av familjerna. Vi har satt och kupat, nu är det rensdags idag. Jag funderar på om det är bra att köra skiten ur sig för att förlossningen ska sätta igång. Eller om man ska ta det lugnt, så man inte är utsliten om förlossningen, mot förmodan, skulle sätta igång det närmsta dygnet...

Det skulle vara knytisfika också. Vi köpte ett flak med delikatobollar... Såna är vi, just nu... Orken/lusten att baka är inte överhängande. Jag hoppas och tror att det andra folket kommer att ha med hembakt. Det är lite mer våra vänners stil. Och vår egen också, men inte just nu som sagt...

Elna springer runt och skriker "SLUTA!", "Sluta pappa!", "Sluta flugan!", "Sluta hästen!"... Sluta är just nu Elnas viktigaste ord.
Speciellt roligt är det när hon bråkar, typ rymmer på stan eller så, och man fångar upp henne. Då skriker hon mycket argt och högt"SLUTA PAPPA! NÄÄ PAPPA, SLUTA NU! ÅÅÅH, SLUTA!" Alla tittar efter oss och skrattar och skakar på huvudet... Hmm... "Dom har inte så värst bra diciplin på sin unge..."

Då var det 4 dagar kvar Gunnar!

2011-07-30T16:39:00.002+02:00

Sen är det dags att komma ut. Då gör jag slag i saken med vräkningen!
Imorgon börjar den stora gissningsvågen också... Då har Kerstin, Anna och Frida gissat på nedkomst. Tyvärr blev Hannah den första förloraren med att gissa på den 28 juli. Jag är ledsen att behöva säga det, men jag har inga förhoppningar om att morgondagens tips har så goda odds heller. Känner INGET... Eller jo, Gunnar röjer runt som vanligt, men inga specifika tecken på att det närmr sig. Tyvärr...

Bonusbilder!

2011-07-28T16:08:00.003+02:00

Fick bilder av syster Maja från magavgjutningarna. Lovade att publicera svimbilden, har jag för mig:

Här har jag alltså nyss svimmat, eller för nån kvart sen, för vi har gipsat klart mina "nya" bröst här. Tur att vi har ett stort badrum, så man kan svimma i det. Det har jag gjort förr... Tur att Maja och jag är lite mer sams nu för tiden, annars hade hon kunnat ta tillfället i akt och mumifierat hela mig. Snällt att hon lät bli...

Här är båda magarna på köksbordet! Maja födde fem dagar efter. Lilla Karla! Elna har lärt sig säga Karla idag. Vilket innebär att hon säger det hela tiden. Ropar Karla, pratar om Karla, prtar i telefon med Karla... Liiiite tjatigt, men mest gulligt. Svårt att tänka att Elna är storkusinen...

Lite tankar om lycka och olycka, så här ett år efter äggledaroperationen...

2011-07-28T15:07:00.003+02:00

För exakt ett år sedan, på dagen så brast min äggledare på grund av ett utomkvedshavandeskap. Det blev akut operation. Jag var så otroligt ledsen och nere:
http://karinlinneal.blogspot.com/2010/07/akut-operation.html

Det känns helt fantastiskt att jag jag snart ska föda ett barn! Efter ett utomkvedshavandeskap kan man inte vara säker på att man nånsin kommer att kunna det igen. Oddsen är 60-70% att det ska gå bra. Ofta tar det lite längre tid att bli gravid eftersom det troligen bara är en äggledare som funkar när den ena har brustit. Så det känns helt sjukt att jag redan ska föda ett syskon till Elna och en liten son till oss.

Detta skrev jag efter operationen som inte visade sig vara tillräcklig, eftersom jag även fick cellgifter tillslut, för att alla hormoner skulle gå ner. Det handlar om att vara stark och tro på att allt ordnar sig:

"Det är spännande hur man orkar saker... Jag får ofta höra, speciellt nu efter utomkvedsskiten; "Tur att du är så stark Karin". Är jag stark? Jag anstränger mig inte för att vara stark i alla fall. Men jag vet inget annat. Jag vet inte hur jag skulle göra om jag skulle bryta ihop och inte orka resa mig.
"Det är tur att du är så stark och har modet att vara i dina känslor!!"
skrev en vän till mig här om dagen. Det kanske är det det handlar om. Att man vågar vara i sina känslor. Att våga prata om all skit. Att våga berätta om sina största farhågor. Jag skrev i ett inlägg innan operationen att om det var livmodercancer kunde jag lika gärna dö på en gång. Jag tänker inte en sådan tanke länge. För jag går inte runt och grubblar. Jag berättar för Rikard, vänner och familj och i bloggen. Och sen är det borta. Trollen spricker i dagsljus, säger man. Det är nog lite av min filosofi... Och tanken på att det inte alltid kommer vara så här jobbigt. Att ingen känsla är konstant. Speciellt inte dom negativa.
Även om jag ofta ställer mig in på det värsta, så ser jag fortfarande ett steg längre. Till exempel så ser jag bilder när Elna fyller 2 år och sitter med sitt nyfödda lilla syskon i famnen. Jag är så övertygad om att allt på något sätt kommer att ordna sig.
För det kommer det ju!!! Det gör det ju ALLTID! Oavsett om man är stark eller inte..."

Nu är det nog mest tur att Elna med största sannolikhet kommer att sitta med en nyfödd liten Gunnar i famnen på sin 2-årsdag. Men dom positiva tankarna påverkar kanske mer än man tror. Jag har mycket negativa tankar om förlossningen. Men mina innersta känslor säger ändå att det kommer att gå bra. Och även om inte det blir en drömförlossning denna gången heller så har jag ändå fått en son till slut! Det är det viktiga!
Jag ska försöka vara lite mer tacksam för allt som går bra. Sluta fokusera på små saker som jag gnäller om. Huvudsaken är nu att ATT Gunnar kommer ut och att vi båda mår bra. Inte NÄR och att jag ska känna mig kraftfull och lyckad efteråt och att han ska vara lagon stor osv...

Gissade datum!!

2011-07-28T00:33:00.003+02:00

28 juli: Hannah W

31 juli: Frida Lindemann, Anna, Kerstin

1 aug: Sandra, Elin, Frid_is

2 aug: Jennifer, Amandaexanimo, Busan

3 aug: Kai Halonen, Moa

4 aug: Karin Häggqvist, Rikard, Jennie E

5 aug: Maria N, Hanna Å, Ramona, Sussie P

6 aug: Lovisa Thörn, Titti

7 aug: Sarah W

8 aug: Jenny Isaksson, Sara

9 aug: Philip Sundbäck, KarinS

10 aug: Karin

11 aug: cornelia

13 aug: Ninis

Vad ni har gissat!!! Kul!! Nästan varje datum är inprickat, så det borde bli någon vinnare. Om jag inte går över 9 eller 11, 12, 13 eller 14 dagar. Där är det ingen som vågat gissa... Jag ska göra mitt bästa för att Hannah W ska vinna, men jag känner inga tendenser till det tyvärr... Rikrad gissade ju på 4:e augusti. Själv är jag lite inne på 8:e, precis som Jenny och Sara... Vi får helt enkelt se!!! Spännande tider!

39+0

2011-07-27T10:05:00.003+02:00

Jag har börjat inse att förlossningen kan sätta igång när som helst. Det känns skrämmande. Samtidigt är det ju det enda jag vill... Lite dubbelt alltså... Känns osm att jag kommer bli glad när den startar. Samtidigt som jag kommer tänka tillbaka på min förra förlossning, omedvetet, och kanske få vissa låsningar. Men hoppas inte. Min närmasta vän ska vara med på förlossningen den här gången. Hon har fött två barn själv och ska börja läsa till barnmorska. Hon kommer troligen vara ett fantastiskt stöd, tillsammans med Rikard så klart!! Ska försöka att vara hemma ganska länge denna gång. Samtidigt gillar jag förlossningsavdelningen, så det är ingen panik om jag bara skulle vara öppen 3 cm när vi kommer in... Jag har planer på bad och akupunktur som kombinerad smärtlindring. Mest för att främja avslappningen och kunna koncentrera mig på andningen. Massage hoppas jag också kunna få av mina medfödare...

Idag är det en vecka kvar till beräknad förlossning. Idag är sista dagen att gissa datum här på bloggen. Idag är det även en månad kvar till Elna fyller 2 år!!!! Vi har fixat presenter till henne nu. Ett väldigt trevligt måleripaket med olika penslar och stora flaskor med färg. Och så ett Emil-pussel med 12 bitar. Får se hur hon klarar det... Men knoppusslen har hon ju vuxit ur för ett tag sen, så det är väl nästa steg...
Så här låter det när Elna låtsasringer till moster Ebba:
Hej Ebba! Ä hemma? Ahaaa!! Yssla du? Nähää? Äter kaka? Ahaa!! Inte kaka, tårta? Mhmm! Åka dej Ebba! Kommer sen! Jaa! Hej då Ebba! Hej då!
Elna har blivit så stor och duktig på att prata på sista tiden. Men det är väl så när dom närmar sig två. Tur att Gunnar är på väg, annars hade jag fått lite panik över att hon blivit så stor. Nu får man en annan bebis, det blir bra!!!
Idag ska vi göra lite trista inköp. En till tvättställning, till tygblöjorna. En till tvättkorg, så vi slipper blanda tygblöjor och kläder. En hylla som jag måste montera i farstun, så vi får plats med båda vagnarna... Det finns lite att sysselsätta sig med idag. Skönt!

Hot om vräkning

2011-07-25T17:52:00.002+02:00

Bästa Gunnar Salander,

Jag vill härmed göra dig uppmärksam på att din tid som hyresgäst hos mig är på väg att löpa ut.
Jag varslar dig därför om vräkning senast 2011-08-03

Enligt vårt avtal går hyreskontraktet på ettan med badkar nu innehar ut detta datum.

Då ingen ansökan om förlängning av kontraktet kommit mig tillhanda senast tre månader innan (3:e maj) måste jag be dig att packa ihopa och flytta ut senast 3:e augusti.

För att underlätta för alla berörda parter ber jag dig att flytta ut självmant! Utgången finner du neråt. För att underlätta ytterligare för dig har jag beslutat att erbjuda dig ett annat boende, också detta kostnadsfritt i 18 år. Då ingår även mat, kläder och diverse andra förnödenheter.

Till grund för denna information föreligger det ointresse du har antytt att inte följa sedan tidigare överenskommen hyresperiod med slutdatum 2011-08-03 (se Bilaga, Rutin-ultraljud).
Jag har som policy att skicka ut denna information i förväg, då tidigare hyresgäst misskött/missuppfattat utgångstiden för hyreskontraktet.

Vidare behöver du inte tänka på flyttstädningen, den sköter jag.

Hoppas vi ska komma överens!

Med vänliga hälsningar
Mamma

Mera gnäll!

2011-07-24T21:12:00.002+02:00

Nu är jag VÄLDIGT trött på att vara gravid!! Jag har halsbränna, illamående, svullen kropp och ont i ljumsken som jag sträckte när jag spang ut i gatan och räddade Elna från en bil i Gränna igår. Jag kan inte hitta några sköna sovställningar. Sittställningar är ännu svårare. Inga kläder är sköna. Jag kan inte dricka kaffe längre. Jag vill äta goda mögelostar. Jag vill kunna ha andra skor än flipflop. Jag vill kunna ta ett glas vin. Jag vill gå ner i vikt. Jag vill promenera.

Men framför allt: Jag vill hålla min lille son!! Pussa på honom, bära honom, vagga honom, amma honom, byta blöja på honom. Lära känna honom helt enkelt!!!
10 dagar kvar till beräknad förlossning. Dags att börja tänka på att flytta ut ur magen, Gunnar! Ut ur magen och in i familjen som längtar efter dig!

Tävling, tippa rätt datum!

2011-07-22T10:04:00.003+02:00

Tänkte kolla om ni vill vara med och tippa när Gunnar kommer ut?

Skriv ditt eget namn och det datum som du tror att han föds i en kommentar. Pris till den som prickar rätt! Man har fram till onsdag på sig att gissa, då är det v. 39+0.

Lite fakta som kanske gör det lättare att tippa:

-Beräknat förlossningsdatum enligt ultraljudet i v. 20 är 3 augusti
-Beräknat förlossningsdatun enligt befruktning (som jag är säker på, pga ägglossningingstester) är 5 augusti.
-Elna kom 10 dagar efter beräknat förlossningsdatum.
-Idag hos barnmorskan visade undersökningen på något förkortad tapp och yttre modermunnen öppen 1,5 cm. Inre modermunnen stängd.
-Huvudet är fortfarande rörligt, inte fixerat.
-Jag har täta sammandragningar som inte gör ont.
-Ibland på kvällarna känns har jag några enstaka förvärkar som gör ont i ryggen.
-Jag har gått upp 6 kilo mindre denna gång och kanske är denna moderkaka lite mindre fläskig och mer näringsfattig än Elnas.
-Torsdagen den 28 juli är det dags för en första hinnsvepning, vilket kan frisätta hormoner och få igång förlossningen. Åtminstone öka sammandragningarna.
-Endast 5% av alla förlossningar sker på beräknat datum...

Sätt igång och gissa!!!

Velar helt plötsligt om Gunnars namn...

2011-07-21T22:15:00.002+02:00

Gunnar ska han ju heta, som tilltalsnamn. Men vad är bäst?

GUNNAR Lars Vilhelm
eller
Lars GUNNAR Ebbe

Första kombinationen var vi så säkra på. Men ju mer vi har sagt det desto mer förutsägbart och nästan lite trist känns det. Eller så passar det helt enkelt väldigt bra ihop och känns väldigt naturligt?

Andra kombinationen känns egentligen lite mer spännande och mer ovanlig. Inte bara 1930-1940-talsnamn. Ebbe är ju lite mer ovanligt, tror jag. Vilhelm känns som ett typiskt mellannamn... Ebbe skulle Elna hetet om hon blivit en pojke, om ni minns det.
Vi gillar båda namnen lika mycket. Men kanske andra kombinationen mer ändå. MEN då kommer Lars före Gunnar. Kan det bli förväxlingar om vilket som är tilltalsnamnet då?

Jag vet, dagens i-landsproblem... Men Gunnar ska ju leva med namnet resten av sitt liv... Vad tycker ni???

Magen v.. 38+0

2011-07-20T22:38:00.003+02:00

En liten bild på en ganska präktig mage...

(Jag ogillar vår nya dator väldigt mycket! Vill skaka liv i min mac så jag kan göra snygga bilder igen...)

Gunnar är nästan normal!!!

2011-07-20T19:42:00.002+02:00

Det trodde man inte!!!

Gunnar är alltså lite större än medel fast inom det normala. Han förväntas väga 3800 gram på bf-dagen. 3500 gram idag och som Elna om vi går över tiden.

Jag kan inte beskriva hur lättad jag är... I för sig är felmarginalen 10% men det är ändå "bara" 380 gram. Och eftersom Elna vägde 4265 på beräknad förlossningsdag +10 dagar, så känns det lugnt, trots plus/minus 380 gram! Gunnar och Elna är i samma kaliber, helt enkelt! Detta trodde jag inte, faktiskt.
Väldigt glad att jag fick möjlighet detta tillväxtultraljud! Nu är det en sak mindre att oroa sig för...

Dessutom fick vi se en massa hår på hans lilla huvud, som böljade som sjögräs. Så även där verkar han vara lik syster.

Barnmorksan som gjorde ultraljudet var fantastisk och peppande. Hon jobbade även på förlossningen och vi kom överens om att vi skulle ses i helgen när hon jobbade, så kunde hon förlösa mig! Jag älskar barnmorskor, särskillt dom som jobbat länge! Dom har ofta en otroligt inkännande förmåga och vet precis vad dom ska säga. Jag är så imponerad av deras arbete!!

Nu är det exakt två veckor till bf, och idag ser jag fram emot förlossningen!!! Känns fantastiskt!! Hoppas den startar SNART!!! Gärna i morgon!!!

Dagens Aurora-samtal...

2011-07-19T19:17:00.003+02:00

Våra Aurora-barnmorska är fantastisk. Hon får en alltid att se fram emot förlossningen, på något konstigt sätt.

Jag har tyckt att det känns så ledsamt att jag har så negativ inställning till förlossningen. Jag kan se en del positiva bitar, absolut. Ser fram emot ett visst läge, eller en viss känsla. Men när jag ser samlat på att jag ska föda inom en snar framtid så känns det inget vidare. Men efter att ha pratat med vår Aurora-barnmorska så känns det alltid bättre. Hoppas nu att jag kan hålla i den här koncentrationen och positiva känslan hela vägen. Allt skulle vara så mycket lättare då.
Och som att det inte var nog bra att vår Aurora-bm har lyssnat och pratat med oss. Vi får dessutom gärna efterfråga henne på förlossningen, så hon kan vara med oss om hon jobbar. Är det dessutom så att hon inte jobbar just då så kan hon börja tidigare just den dagen, om hon är hemma. Dom kan ringa till henne, sa hon. Barnmorskor är ett trevligt släkte!!!

Elna fick åka traktor med mormor här om dagen, det var populärt:

Elna gillar sina Peltor...

En skön dag!

2011-07-18T22:07:00.003+02:00

Man känner sig lite piggare när man fått vara själv och sova mycket och vila. Härligt!! Lite energi har jag fått. Känns ju lite dumt att man blir trött av att vara nära sin familj... Fast så är det ju inte riktigt heller. Och det var härligt att hämta Elna vid fem. Hon var på sitt bästa humör. Enda tills hon fick ett gökur i nyllet... Ja, ett gökur! Mamma och pappa har (eller snarare hade) ett sånt hemma. Elna drog i kedjorna och spiken vek sig så hon fick hela klockan i ansiktet och på armen. Lite blåslagen blev hon, lilla stackaren...
Annars är hon så nöjd. Just nu har hon två förälskelser moster Ebba och morbror Declan. "Vem pratar du med i telefonen?" "Declan!!!" säger hon med ett lyckligt leende. Och idag sa hon sin längsta mening hittills "Ebba, inte gå iväg och fika nu!" sa hon flera gånger i kväll. Elna vill ha Ebba för sig själv... Gulligaste Elna!! Hoppas så att Gunnar blir lik henne...

En sak till som fått mig på lite bättre humör är att jag vägt mig idag, för första gången på ett bra tag. Och jaghar faktiskt "bara" gåt upp 24 kilo hittills. Samma vecka med Elna var det 30 kilo. 6 kilo är rätt stor skillnad. Jag väger i för sig 6 kilo mer nu än som mest med Elna... Men det handlar ju mest om förra sommarens tråkigheter när jag gick upp massor av de kilon som jag gick ner under våren innan. Nu ska jag går ner 40 kilo, inklusive Gunnar, fostervatten, moderkaka osv... Det blir tufft... Ett år tänkte jag att det skulle ta... Herre gud...

TACK!!

2011-07-18T12:01:00.002+02:00

Jag visste väl att jag kunde räkna med lite respons och pepp från er!! Ni är ju för gulliga!
Idag har vi barnvakt, Rikard jobbar extra. Jag har nyss stigit upp. Ska tvätta lite, annars bara vila hela dagen. Så skönt och välbehövligt!
Imorgon är det sista aurora-samtalet. På onsdag är det tillväxtultraljud. På fredag är det sista besöket hon min barnmorska, innan hon går på semester. Sen våg jag väl nöja mig med nån annan i v.40, v.41, v. 42...

Gnäll gnäll gnäll!

2011-07-17T18:56:00.002+02:00

Nu skiter jag snart i det här!
Jag har ONT nu, i rygg och nedre delan av magen. Inte värkar alltså, utan ungen skruvar sig neråt. Trycker och pressar. Känns okej när jag ligger ner, men inte okej när jag står eller sitter. Fy, det kan ju vara en hel månad kvar. Jag vill inte vara gravid mer.
Jag hatar att jag bara kan ligga ner. Alla som får för sig att man gör det enbart för att man har nåt att skylla på och utnyttjar situationen tror jävligt fel!!!

Jag blir så trött och deppad! Nu får det hända nåt kul!! Jag får väl åka och gulla lite med min lilla systerdotter...

Nej, vad fasen! Nu kan du komma ut!!

2011-07-16T22:34:00.002+02:00

Gunnar!! Nu kan du komma ut! 18 dagar till beräknad förlossning, Du är med all säkerhet färdigbakad. Välkommen!! Ju förr desto bättre... Speciellt sugen blir man när man håller en annan bebis...

Har varit och myst med min lilla systerdotter idag. Söta fina!!! Hon har fått paket och en massa pussar från Elna. Elna är väldigt intresserad. VÄLDIGT, nästan lite för "på"... Men det lägger sig nog, hoppas jag. Hon förstår inte att lillkusinen är LITEN, hon vill lyfta henne och kramar henne lite för hårt och lutar sin kind lite för tungt mot hennes lilla huvud. Allt är mycket kärt och gulligt, men liiiite för intensivt. Det blir nog bättre när det gått ett par månader, men första tiden med Gunnar blir väldigt mycket passande av hjälpsam storasyster...
Jag hoppas så att allt går bra med Elna och Gunnar. Känns så jobbigt om hon inte skulle acceptera honom.
Vi var många (min "gamla" familj och så vi...) hos syrran och hennes kille och hälsade på i eftermiddags/kväll. Elna har redan märkt att det är fler som hon nu ska dela uppmärksamheten med. Hon kommer in i rummet och skriker "HEEEEEJ!!!" och vill sitta i allas knä och flänger runt och gör trix. Tror egentligen inte att det blir några problem, för Elna är ändå störst och både min och Rikards familj ger henne väldigt mycket uppmärksamhet. Men man kanske helt enkelt får tänka på att ge henne lite extra... Pussa henne när man pussar bebisen, ge henne present när bebisen får present osv...
SVÅRT tycker jag i alla fall att det är... Vill inte att Elna ska hata sitt syskon, precis som sin mamma gjorde när hon var liten och fick syskon... "Vi skulle kunna elda upp henne i kakelugnen..." är ett klassiskt citat. Klassiskt och hemskt! Svårt med syskon, men ändå ROLIGT!!!

MOSTER!!!

2011-07-14T22:39:00.002+02:00

Ja, nu är jag moster till en liten tös. Hon föddes i eftermiddags efter en exemplarisk förlossning, ja jag är avis. Men INTE missunsam! Vår mamma var med på förlossningen och vi körde hem henne ikväll. Så jag smet in och tittade på underverket! Väldigt fin och söt är hon. Härligt att vara moster! Och så skönt att allt gick bra. Har gått som på nålar hela dagen tills dom ringde... Men nu är hon som sagt ute, på beräknat förlossningsdatum och allt. Avis, japp!
Men vi skämtade lite om det i tisdags, så syrrans kille är född på beräknat datum. Jag har helt enkelt valt fel man!! En som skulle fötts på Lucia, men som föddes 8 januari... Det är tydligen ärftligt det där...

Men annars har jag INTE valt fel man! Rikard är det bästa som finns! Det är faktiskt otroligt att han står ut med mig just nu... Men sen, när Gunnar kommit ut, då ska jag bli snäll igen. Och lite mer hjälpsam...